Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernhard Malmströms första kända dikt, av Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernhard HMalmaströms första kända dikt
vårterminen 1832. Malmström tillhörde de flitigaste och framgångsrika-
ste lärjungarna; redan höstterminen 1831 fick han ett Soops stipendium,
som i juni 1832 byttes ut mot ett större, ett av de Kongliga stipendierna.
Den 8 december fick han ännu ett dylikt på 8 rdr 15 sk. b:o samt som
premium ”för utmärktare flit och förkofran i studier” 6 rdr 32 sk. Fyra
dagar senare anställdes rannsakning, emedan kopparslagaren Thorstens-
son blivit överfallen med hugg och slag av några studerande, varvid det
kom i dagen, att Malmström visserligen ej deltagit i slagsmålet men varit
ute över den i skolordningen stadgade tiden, varför han förklarades för-
lustig det premium, som redan tilldelats honom. I juni 1833 fick han
ånyo ett kongl. stipendium och Livius, böckerna I—IV, som bokpremium,
i december samma stipendium och E. G. Geijers Svea Rikes Häfder, föl-
jande år stipendierna och Lindfors” latinska lexikon. Höstterminen 1834
var Malmströms sista i Strängnäs; efter att då ha genomgått gymnasiets
båda avdelningar vart han 1835 student i Uppsala. Hans avgångsbetyg
voro: berömlig i grekiska, historia och geografi, tyska samt flit och upp-
förande, godkänd med beröm i teologi, latin och svenska, godkänd i
filosofi och matematik, ganska godkänd i hebreiska och försvarlig i natu-
ralhistoria. Han var en av de lärjungar, som fingo Jungbladska stipen-
dier vid avgången till universitetet; i klassen hade han omväxlande intagit
tredje och fjärde rummet — den tiden sutto lärjungarna efter ådagalagda
kunskaper.)
Det var emellertid på ett annat område, som den unge Bernhard — eller
Berndt, som han skrives i katalogerna och avgångsbetyget och även bru-
kade benämnas — gjorde sig mera känd, nämligen som talare och skald.
”Karl XII:s dödsdag firades”, skriver rektor A. Falk i Strängnäs gymna-
siums historia (1926), ”på ett värdigt sätt. I det festligt upplysta och deko-
rerade gymnasiehuset höll gymnasieungdomen (Coetus Gymnasticus— för-
samlingen av gymnasister) en fosterländsk fest, till vilken stadens invånare
voro särskilt inbjudna. Gymnasiekapellet spelade först en sorgmarsch.
Därpå följde fosterländska och krigiska sånger, varefter en gymnasist på
vers eller prosa höll högtidstalet.” Utmärkelsen att väljas till talare på
denna stora dag tillföll Malmström två gånger, 1833 och 1834. Det senare
talet eller åtminstone en del därav, nämligen tio ottave rime strofer, ha
meddelats av Strömberg. Denne, yngre kamrat till Malmström, har be-
rättat om hur starkt intryck det gjorde. ”Där”) låg redan vid den tiden i
1) För älskvärd hjälpsamhet vid efterforskandet av Malmströms biografica tackar
jag rektor A. Falk, byggnadsrådet J. F. Lilljekvist och lektor G. Löw. — 2) Stavningen
är i alla citat moderniserad.
251
P4) Na NN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
