Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Cypriskt klosterliv, av Einar Gjerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CYPRISKT KLOSTERLIV
Ett besök i aposteln Andreas’ kloster
Av EINAR GJERSTAD
En dag kom jag i samspråk med vår arbetare Kristos om de cypriska
klostren. Kristos är en vanlig, enkel arbetare från byn Karavas vid
Cyperns nordkust. Men han har ett kritiskt förstånd och en moralisk
kraft, som knappast någon annan cypriot jag träffat. Han har en
självständigt utbildad livsåskådning och man kan resonera fullt allvarligt med
honom, ty mycket mellan himmel och jord har han filosoferat över.
Hans moraliska kraft är så stor, att han ej försökte stjäla den guldskatt
i palatset på Vouni, som hans hacka bragte i dagen. Vad detta betyder,
förstår man därav att han, tack vare sin underlåtenhet att stjäla denna
skatt, av cyprioterna betraktas som den dummaste människa på jorden,
och en gång höll han på att få stryk av några vildbasar, som grepos av
ursinne, då de fingo höra, att han burit sig så skamligt åt, att han varit
hederlig. Det är alltså tydligt, att Kristos är en ovanlig cypriot.
Med denne Kristos kom jag, som sagt, en gång i samspråk om de
cypriska helgonen och de cypriska klostren. Han berättade då bl. a.
följande: ”Du vet, att det är en allmänt utbredd tro bland den stora
massan, att man kan offra till aposteln Andreas på så sätt, att man
stoppar in pengarna eller vad man annars vill offra i en butelj, som
man kastar i havet. Om aposteln Andreas mottar offret, förs buteljen
på havets vågor till hans kloster på Karpassosudden, där munkarna plocka
upp den och överlämna offergåvan till den Helige. Trots att jag inte
tror på några under, måste jag säga, att jag en gång såg något, som
fyllde mig med förundran. Två kvinnor kommo ned till havsstranden
nedanför min by och kastade två buteljer i havet. Jag förstod, att de
offrade till aposteln Andreas, och då kvinnorna avlägsnat sig, gick jag
fram till platsen, nyfiken att se vad som skulle hända. Vad får jag se?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 4 23:50:15 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/riseberga/0435.html
