Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af J. Johansson fr. Noraskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid 1880 års riksdag väcktes inom Andra kammaren
af hr A. Hedin en motion (n:r 68) om utgifvande af ett
sakregister till riksdagshandlingarna för åren 1809–1866. I
denna motion anfördes, angående Rikets ständers protokoll
och handlingar under ståndsriksdagens sista hufvudskede, från
den grundlagsstiftande riksdagen 1809 till reformriksdagen
1865, att dessa protokoll och handlingar egde ej blott samma
historiska intresse, som i våra dagar föranledt utgifvandet af
riksdagsprotokoll från föregående århundraden, utan ock ett
omedelbart praktiskt, enär under det nya representationsskicket
Riksdagens väsentliga verksamhet rörde sig omkring enahanda
samhällsärenden, som sysselsatte ståndsriksdagen under sista
halfva seklet af dess tillvaro. Huru stor förändringen af
1865 än vore, vittnade dock riksdagsprotokollen att det nya,
för hvilket då banades väg, blott fortsatte det gamla, som
var; att reformen ej bröt kontinuiteten, och att de två
kamrarne bearbetade arfvet af ståndsriksdagens idéer och
sträfvanden. I den senares protokoll och handlingar sökte man
som oftast upplysningar vid behandlingen af nutida
riksdagsfrågor. Men dessa dokument, som i sig till god del
inneslöte vårt lands konstitutionella utvecklings årsböcker och
vårt andliga och materiella samhällslifs historia under hälften
af ett århundrade, vore likväl i följd af åtskilliga förhållanden
ej så lätt användbara som önskligt kunde vara. Hvad
beträffar handlingarna från de tidigare riksdagarne under denna
period, så dels saknades register, dels vore dessa mycket
bristfälliga, och äfven för en senare tid förekomme luckor,
äfvensom inkonseqvenser i uppställningen af registren;
hvartill komme den hufvudsakliga svårighet, som – hvad
statsregleringsärenden anginge – orsakades af de många
förändringarna i riksstatens uppställning och rubriker.
Af dessa i motionen närmare utvecklade skäl voro många
ej blott budget-, utan ock andra ärenden svåra att återfinna
och följa under en längre period, hvadan motionären
förestälde sig, att den nya representationen ej skulle finnas ovillig
att bekosta utgifvandet af ett alfabetiskt sakregister öfver
ståndsriksdagens protokoll och handlingar 1809–1866, så
mycket hellre som dessa urkunder utgjorde en hufvudkälla
för Sveriges historia efter den statshvälfning, då de fasta,
ännu orubbade grundvalarne lades för vårt fria samhällsskick.
Motionären hemstälde alltså, att Riksdagen måtte besluta åt
sina fullmäktige i riksgäldskontoret uppdraga att gå i författning
om utarbetande och offentliggörande af ett alfabetiskt ordnadt
sakregister till Rikets ständers protokoll med bihang 1809–1866.
Statsutskottet, i sitt utlåtande (n:r 26), vitsordade de
svårigheter, som voro förenade med begagnandet af
ståndsriksdagarnes protokoll och handlingar, isynnerhet då ett ärendes
behandling vid flera riksdagar borde följas och
uppmärksammas, samt antog att dessa svårigheter för de flesta af
Riksdagens ledamöter vore väl kända. Utskottet hade ock funnit
den föreslagna åtgärden synnerligen lämplig och af väsentligt
gagn för så väl Riksdagen sjelf som de forskare, hvilka hade
att följa vårt samhällsskicks utveckling. Den tidrymd
sakregistret skulle omfatta egde jemväl sin naturliga
begränsning. Deremot ansåg utskottet att ett definitivt beslut i
ämnet ej borde fattas utan föregången närmare utredning. Med
bifall till statsutskottets hemställan i anledning häraf, beslöt
riksdagen åt fullmäktige i riksgäldskontoret uppdraga att låta
utreda och till följande riksdag inkomma med utlåtande om
lämpligaste sättet för ett dylikt sakregisters utarbetande; om
det omfång detsamma i afseende å de i riksdagshandlingarna
förekommande detaljer och ärenden lämpligen borde erhålla;
om den metod, som vid registrets upprättande borde följas;
samt om de kostnader, som kunde antagas blifva med
arbetets utförande förenade, med hvad mera som kunde böra
iakttagas och på frågans bedömande egde inverkan.
Vid 1881 års riksdag inkommo fullmäktige till
Statsutskottet med anmälan derom, att den sålunda beslutade
utredningen enligt erhållet uppdrag blifvit verkstäld af tvenne
bland fullmäktige, herrar Alb. Andersson och friherre J.
Nordenfalk, samt motionären i ämnet hr Hedin, som på särskild
anmodan deri deltagit. Sedan dessa komiterade till
fullmäktige inkommit med det begärda yttrandet, hade fullmäktige,
med tillkännagifvande, att de för egen del ej hade något att i
saken tillägga, samt med åberopande af sagda yttrande såsom
sitt eget, öfverlemnat detsamma till Statsutskottet, som i sitt
utlåtande n:r 54 meddelade det väsentligaste deraf, af
följande innehåll:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
