Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af J. Johansson fr. Noraskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I sitt häröfver afgifna utlåtande (n:r 54) förklarade
Statsutskottet sig hufvudsakligen instämma i de åsigter, som
uttalades i ofvan intagna, enligt utskottets mening
uppenbarligen efter en särdeles noggrann granskning af handlingarna
tillkomna yttrande. Att registret, så vidt möjligt, borde blifva
gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne, syntes
utskottet nära nog nödvändigt, om detsamma skulle kunna med
lätthet begagnas och uppfylla sitt ändamål. Likaså fann
utskottet hänvisningar till de protokollsutdrag, som blifvit
öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, ej böra i
registret intagas. Deremot ansåg utskottet, i fråga om arbetets
anordnande, ej lämpligt att uttrycklig föreskrift meddelades
derom, att början skulle ske med 1809—1810 årens riksdag
och arbetet derefter fortsättas riksdag efter riksdag i
kronologisk ordning. Det torde nämligen låta tänka sig, att
registrets upprättande kunde komma att samtidigt ega rum för
flera riksdagar på en gång eller sålunda, att en och samma
sakrubrik, omfattande ett ärendes behandling under flera
riksdagar, särskildt för sig utarbetades, och hade utskottet i
afseende å arbetssättet ej funnit vidare föreskrift erforderlig än
att fullmäktige i riksgäldskontoret borde öfvervaka arbetets
utförande.
Kostnaderna för registrets upprättande och tryckning
kunde svårligen på förhand, innan någon erfarenhet vunnits,
beräknas. Men utskottet framhöll, med erinran om
föregående riksdags beslut i ämnet, att uppenbart torde vara, att
kostnaderna för ett dylikt arbetes utförande till fullo
uppvägas af den tidsvinst och de fördelar i öfrigt, som vid
riksdagsarbeten, vid komitéarbeten och vid flerfaldiga
förekommande, för allmänt gagn företagna forskningar skulle beredas
genom tillgången till ett fullständigt, för statsskicksperioden
från 1809 till 1866 gemensamt sakregister öfver
riksdagshandlingarna.
Med godkännande af utskottets i anledning häraf gjorda
hemställan, uppdrog Riksdagen åt fullmäktige i
riksgäldskontoret att låta genom lämplig person, enligt af fullmäktige
faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i
öfrigt, fullmäktige kunde finna skäl meddela, utarbeta samt
att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt
sakregister till Rikets ständers protokoll med bihang för tiden
från och med år 1809 till och med år 1866; och föreskref
Riksdagen tillika dels att detta register, så vidt sådant med
hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarna
läte sig göra, skulle blifva gemensamt för alla de
ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga
riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som
blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels
ock att de i registret intagna sakrubriker skulle vara så
specifika, att registret lemnade lätt och tydlig vägledning och
tillika angåfve de särskilda ärenden, som i samma kongl,
proposition eller utlåtande förekomme. Härjemte anvisades
erforderliga medel till arbetets påbörjande.
Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret, med anledning af
detta Riksdagens beslut, den 5 Maj 1881 uppdragit åt
dåvarande e. o. kanslisten i riksgäldskontoret P. E. Stenfelt att,
under öfverinseende af en bland fullmäktige (hr Alb. Anderson)
upprätta ifrågavarande sakregister, men Stenfelt den 26 Juni
1884 konstituerats till bibliotekarie vid Riksdagens bibliotek
och i följd deraf ofvanberörda honom gifna uppdrag så till
vida förfallit, som han derefter i sin egenskap af bibliotekarie,
enligt Riksdagens beslut, vore skyldig att utan vidare
ersättning vid omförmälda arbete biträda, uppdrogo fullmäktige den
3 Juli sistnämnda år åt en bland dem (undertecknad
Johansson) att — med iakttagande af de af Riksdagen lemnade
föreskrifter och det den 9 Juni 1881 af fullmäktige godkända
formulär, samt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
utsedde delegerade i det den 3 Februari samma år afgifna
utlåtande (sid. IV) föreslagit och med biträde af så väl
bibliotekarien i Riksdagens bibliotek som af kammarjunkaren A.
Printzensköld, hvilken dertill den 22 Juni 1883 af
fullmäktige blifvit förordnad — fortsätta arbetet med sakregistrets
upprättande, hvilket uppdrag, på förekommen anledning, af
fullmäktige förnyades den 15 Mars 1888. Vid registerarbetet
hafva derjemte såsom biträden varit anstälda: fröken Anna
Stenfelt under åren 1884—1889 och fröken Elsa Carlson från
hösten 1889 till närvarande tid.
I fråga om arbetets successiva fortgång torde här endast
böra hänvisas till de arbetsberättelser, som för hvarje
särskildt år blifvit afgifna först af hr Stenfelt och derefter af
undertecknad, hvilka berättelser finnas omförmälda i
Statsutskottets utlåtanden: n:r 45 vid 1883 års riksdag, n:r 60 år
1884, n:r 44 år 1885, n:r 50 år 1886 och n:r 39 vid 1887
års senare riksdag. Ur samma berättelser torde dock,
angående omfånget och arten af föreliggande sakregister, böra
anföras några uppgifter.
De volymer, som i sig innefatta det uti Riksdagens
bibliotek befintliga s. k. normalexemplaret af riksdagstrycket för
tidrymden 1809—1866, utgöra till antalet 972 stycken. De
under riksdagarne 1823—1866 af riksståndens gemensamma
utskott afgifna utlåtanden och memorial uppgå till 12,099
stycken. Det bör således icke väcka undran, att en
ungefärlig beräkning af antalet beslut och ärenden, som blifvit
uppförda och registrerade, gifvit till resultat att desamma uppgå
till öfver 30,000 stycken, samt att det varit förenadt med icke
ringa svårigheter att någorlunda rätt ordna och sammanhålla
detta vidlyftiga arbetsmaterial, hvars utskrifvande i ett för
tryckningen lämpligt manuskript erfordrat ej mindre än 4,000
numrerade blad.
För öfrigt må erinras, att registreringen af de äldre
riksdagshandlingarna väsentligen försvårades och en tidsödande
läsning nödvändiggjordes genom bristen af s. k. klämmar —
hvilka först genom beslut vid 1828—1830 årens riksdag
infördes i utskottens utlåtanden och derefter småningom
förekomma i ett mer och mer fullkomnadt skick — äfvensom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
