Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 J. E. ROSBERG.
sträckta med någorlunda parallela vattendelare på långsidorna
eller, isynnerhet vidkommande de norrbottniska elfvarnas
områden, kilformigt tillspetsade vid flodmynningarna.
Osäkert är emellertid, om icke flodområdet i en framtid
kommer att blifva betydligt minskadt, en omständighet, som
sannolikt kommer att utöfva inflytande på bildningarna i
flodmynningen, enär vattenmängden komme att minskas,
sedimentforslingen aftaga och tiderna för högflod blifva något förändrade.
Svrenonius 1 berättar, att den märkvärdiga bifurkation, Tärendö
elf, Täräntöjoki, som nu finnes mellan Torne elf och Kalix elf
och som han anser skulle hafva bildats för »mindre än 100 år
sedan» (hvilket är mindre sannolikt) 2, mottager ständigt ökade
vattenmassor, medan Torne-grenen alltmer försinar. Af samma
åsikt är äfven Fredholm 3. Om så tfortgår, kommer
vattenmassan i sinom tid att betydligt aftaga i Torne elf.
Nederbörden inom Torne-Muonio-dalen är ganska ymnig.
Synnerligast gäller detta om trakterna vid elfmynningen. Med
ledning af Mobergs 4 anteckningar har jag som medeltal af tio
års observationer räknat 128,6 nederbördsdagar årligen, hvilket
skulle utgöra c. 37 0/0 af alla årets dagar. Detsamma framgår
af Sundells 5 karta öfver snötäckets höjd, där trakterna vid
elfmynningen betecknas såsom varande bland de mest snörika.
Här liksom af Mobergs anteckningar märker man en minskning
af nederbörd högre upp i dalen vid Turtola.
För att beräkna medelnederbörden finnes ännu högst ringa
material. Emellertid torde afrinningsprocenten här vara mycket
1 a. a. sid. 24.
2 S. G. Hermelin, Försök till Mineralhistoria öfver Lappmarken och
Vesterbotten, Stockholm 1804, sid. 70, omnämner redan Täräntöjoki och hans
uppgifter torde vara samlade af P. Adlerheim, som på 1750-talet reste här.
Dessutom är bifurkationen utsatt på Geogr. Chartor öfver Swerige af S. G.
Hermelin, Stockholm, 1799.
3 a. a. sid. 10.
4 Adolf Moberg, Klimatolog. iakttagels. i Finland af F. Vet. Soc., I del
år 1846—1855, II, Meteorologiska ant., Helsingfors 1871,
5 A. F. Sundell, Snötäckets höjd i Finland Jan.—Mars 1891, Fennia
7, n:o 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jun 12 11:56:05 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rjedeltan/0010.html