Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 J. F. ROSBERG.
Ett några km bredt kustbräm har något förändrad
geologisk byggnad. Då man från Östermyra station närmar sig Vasa,
märker man en, först sparsammare, sedan allt ymnigare
förekomst af erratiska block. Synnerligen talrika äro dessa block
på ett c. 1 km bredt strandbräm. Men på deltats yta saknas
block, enär de blifvit öfvertäckta af alluviala bildningar.
Ställvis äro blocken enormt stora och gifva lanskapet en särskild
prägel. 1 Anledningen till att blocken till öfvervägande del
kanta den nuvarande stranden torde väl få sökas däri, att de
hämtats under den senglaciala tiden, då strandlinien låg något
högre än nu. I deltat hafva flodaflagringarna helt och hållet
hunnit öfverlagra de nedfallna blocken. Man måste väl förutsätta
isflottor som transportmedel eller ock isen såsom upplyftande
block af i fast klyft närliggande bärgarter från hafsbottnen. 2
I Iso- och Vähäkyrö förekomma porfyrgraniter (yngre
graniter) samt i Mustasaari kring Kyrö elfs och Toby å’s deltan,
t. ex. Vesternäsbacken, Vassor m. fl., gneisgranit (äldre
graniter). 3 Vid deltats gräns i Kveflaks kyrkoby har jag funnit
medelkornig äldre granit, vid dess öfre gräns mellan denna och
Veikars by går porfyrgranit i dagen. Denna bärgart förhärskar
bland de dessa deltan omkransande lösa blocken. Talrika
öfvergångar från vanlig granit till porfyr-, t. o. m. porfyroidisk
struktur märkas. Tvänne porfyrgranittyper kunna skiljas, med
röd fältspat och med hvit. Den förra liknar särskildt den, jag
observerat i Ylivieska, é Nivala och Haapajärvi. Strökornen hafva
i brottytor rektangulär form och äro, där de äro mindre, strängt
ordnade i rader och parallelt stälda i afseende å längdriktnin-
1 Jämför äfven E. J. Westling’s reseberättelser i H. J. Holmberg,
Materialier till Finlands geognosi, I, sid. 111.
2 P. A. Kropotkin, (HIucbua rx.-corp. I. A. Kponorkuna Bo Bpeumsi
reonxoruseckof nosiarka no Önunsanin a IIBerniz, 1871).
J. E. Rosberg, Några iakttagelser rörande tillandningarna i en del af
W. Nylands skärgård, Geogr. fören. tidsk., 1889, sid. 181.
3 F. J. Wiik, Öfversigt af Finlands geologiska förhållanden, II, kart.
4 Jämför J. J. Sederholm, Om bärggrunden i södra Finland, Fennia 8,
n:o 3, sid. 17 ff och 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jun 12 11:56:05 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rjedeltan/0074.html