- Project Runeberg -  Bottenvikens finska deltan /
126

(1895) [MARC] Author: Johan Evert Rosberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126 J. EF. ROSBERG. På de fuktigare ställena af deltat bilda dessa vattenväxters sammansnodda rötter ett fastare täcke på den lösa grunden. Detta täcke kan i allmänhet beträdas af slåtterfolket, men den, som sjunker igenom, kan vara förlorad. På få ställen i vårt land torde humusbildningen försiggå så intensivt som här. Den torf som här bildas kunde hälst paralleliseras med von Post’s »dytorf». 1 Dytorfven 1 bildar vanligen ett blott 0,5 m tjockt lager ofvanpå ett lager fin och smidig lera. Äfven detta är af föga tjocklek, mest en m, stundom fastare, men oftast mycket löst. Under leran finnes lös dyartad svartlera, hvilken längre ned blir synnerligen seg, så att den i hög grad försvårar pliktning. De älsta deltaholmarna bestå under grässvålen af ett 1—2 m tjockt lager styf lera. Därunder begynner svartleran, som merändels är ganska fast. Nära norra stranden mot de äldre bildgarna (fast klyft, glacialt grus m. m.) ligger ofvan ett metertjockt lager af brun svämsand eller hård sandblandad lera, därunder anträffas grålera, delvis sandblandad och ganska styf. Längre ut mot deltats midt kilar det mäktiga svartlerlagret in mellan ytlagren af svämsand och -lera samt bottenlagren af glaciala och äldre postglaciala bildningar. Nära södra stranden åter går i dagen ett tunnt lager dytorf med underliggande lera. Sedan följer gyttje- eller dyaktig svartlera af svartblå färg i ett för våra förhållanden oerhördt mäktigt skikt. Gyttjeleran tyckes åtminstone nära Bodlot hvila direkte på glacialt grus. Denna svartlera kan knappast kallas Litorinalera, ty dess bildande tyckes hafva begynt strax efter den yngre glaciala epoken och fortgå ännu i våra dagar. Den kunde snarast kallas svartgyttja och den torde komma att bildas fortfarande, tills ästuarieförhållandena ändras, då deltat växer ut förbi Bodlot. Af de deltat omgifvande trakterna utgöres Risö af »pinmo»2 eller bottenmorän. Denna jordart kallar Sederholm 3 krosstens- 1 p. Post, a. a. sid. 28. 2 A. Granfelt, Profil öfver Risö fladan och Toby å, tagen öfver Berglot udde. Ingenör G. har haft vänligheten gifva mig flere upplysningar af värde om förhållandena i Toby deltat. 3 Sederholm, nyss a. a. sid. 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 12 11:56:05 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rjedeltan/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free