Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 J. EF. ROSBERG.
På de fuktigare ställena af deltat bilda dessa vattenväxters
sammansnodda rötter ett fastare täcke på den lösa grunden.
Detta täcke kan i allmänhet beträdas af slåtterfolket, men den,
som sjunker igenom, kan vara förlorad. På få ställen i vårt
land torde humusbildningen försiggå så intensivt som här. Den
torf som här bildas kunde hälst paralleliseras med von Post’s
»dytorf». 1
Dytorfven 1 bildar vanligen ett blott 0,5 m tjockt lager
ofvanpå ett lager fin och smidig lera. Äfven detta är af föga
tjocklek, mest en m, stundom fastare, men oftast mycket löst.
Under leran finnes lös dyartad svartlera, hvilken längre ned
blir synnerligen seg, så att den i hög grad försvårar pliktning.
De älsta deltaholmarna bestå under grässvålen af ett 1—2 m
tjockt lager styf lera. Därunder begynner svartleran, som
merändels är ganska fast. Nära norra stranden mot de äldre
bildgarna (fast klyft, glacialt grus m. m.) ligger ofvan ett
metertjockt lager af brun svämsand eller hård sandblandad lera,
därunder anträffas grålera, delvis sandblandad och ganska styf.
Längre ut mot deltats midt kilar det mäktiga svartlerlagret in
mellan ytlagren af svämsand och -lera samt bottenlagren af
glaciala och äldre postglaciala bildningar. Nära södra stranden
åter går i dagen ett tunnt lager dytorf med underliggande lera.
Sedan följer gyttje- eller dyaktig svartlera af svartblå färg i ett
för våra förhållanden oerhördt mäktigt skikt. Gyttjeleran tyckes
åtminstone nära Bodlot hvila direkte på glacialt grus. Denna
svartlera kan knappast kallas Litorinalera, ty dess bildande
tyckes hafva begynt strax efter den yngre glaciala epoken och
fortgå ännu i våra dagar. Den kunde snarast kallas svartgyttja
och den torde komma att bildas fortfarande, tills
ästuarieförhållandena ändras, då deltat växer ut förbi Bodlot.
Af de deltat omgifvande trakterna utgöres Risö af »pinmo»2
eller bottenmorän. Denna jordart kallar Sederholm 3 krosstens-
1 p. Post, a. a. sid. 28.
2 A. Granfelt, Profil öfver Risö fladan och Toby å, tagen öfver Berglot
udde. Ingenör G. har haft vänligheten gifva mig flere upplysningar af värde
om förhållandena i Toby deltat.
3 Sederholm, nyss a. a. sid. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jun 12 11:56:05 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rjedeltan/0130.html