134 J. E. ROSBERG. rådet af yngre skiffrar, i den mellersta af gneiser och graniter, samt i den nedre delen af yngre skiffrar. 1 Kemijokis vattenmassa är vid medelhög flod c. 100000 kub. fot (= 2700 m3) i sekunden. Vid ett medelsommarvattenstånd (regnrik sommar) uppskattas vattenmassan i Kemijoki nedanför Rovaniemi kyrkoby till 25000 kub. fot (= 675 m3) i sekunden. 2 Enligt beräkning efter profiler öfver Valittusaari nära mynningen vid vattenståndet i oktober 1884 och 0,39 m hastighet i sekunden3 blefve vattenmängden c. 470 m3 per sekund. För öfrigt är vattenmassan ytterst varierande, så att den »under flodtid är 10 à 20 falldig lågvattenmassa». 2 Den egentliga Kemijoki från Rovaniemi till mynningen (sträckan mellan Kemijärvi och Rovaniemi kallas vanligen Kemihaara) saknar alldeles alla vattenmassan reglerande bäcken med stillastående vatten och »nivåvariationerna uppgå» därför »till 20 à 30 fot». 2 (6 à 9 m). 4 1 Tigerstedt, a. a., Inberg, a. a., Wiik, öfvers. af Finl. geol. förh. 2 Öfverst. för väg- och vatt. byggn., sid. 4. 3 Ing. Smedbergs tvärprofiler öfver Kemijoki. 4 A. J. Malmgren, a. a., sid. 53, Kammar Collegii hemställan 1800, säges »fisket 1726 genom en stark vårflod lidit skada», sid. 54, »vattnet genom stora snöfall öka sig i elfvarne till den höjd att deras äkrar till flere tunnland ofta öfversvämmas och jord och brådd bortföras». Wilh. Boethlingk, Bull. sc. de l’Acad. Imp. d. sc. de St.-Petersburg, T, VI cit. i Stuckenberg, a. a., VI, sid. 101. »Der Kemi schwillt im Sommer (?) um 28 Fuss über seinen Wasserstand im Winter an, unterwühlt seine Ufer, und verheert sein eigenes Strombett so wie die Ufergegenden durch Felsenblöcke, Steine und Torfmossen» — — — »Unweit der Mündung hat der Fluss eine Breite von 200—300, 0 ist aber dort seicht». Inberg, a. a., sid. 17. »År 1807 steg vattnet öfver normala vattenståndet vid Rovaniemi kyrka 29 fot; är 1825, 26 fot; 1835, 27 fot; 1859, 30 fot och 1868, 25 fot». Rein, a. a., sid 39, »1859 stod vårfloden 30 fot öfver lägsta vattenståndet ofvanom Taivalkoski forss; nedanom 18—20 fot, och i trakterne af Kemi kyrka endast 13—14». Som medeltal för vårfloden uppger Rein »8S—15 fot» (2,4—4,5 m). Enligt ing. Smedbergs profiler äro differenserna vid Valittusaari i oktober 1884 mellan undersökningsvattenytan och högsta floden vid isgång 5,46 fot (1,64 m), mellan denna och högsta isfria flod 4,11 fot (1,28 m) samt mellan lägsta och högsta vattenytan 9,46 fot (2,84 m).