Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 J. E. ROSBERG.
att forcera den. Äfven vid högvatten i hafvet 1 är vattnet
fullkomligt saltlöst för smaken vid Pikkusaari. I den djupa rännan
mellan Pukkisaari och Turpeet tränger någongång, vid högt
vattenstånd i hafvet och lågt i elfven, hafsvattnet upp. 1
Kuokkalanhaara är nu så vattenfattig, att man endast vid
högflod kan passera sundet med roddbåt. Detsamma gäller
sundet mellan Leppisaari och den NE därifrån liggande
Kirkkosaari. Hiastinhaara var redan för några år sedan så
uppgrundad att man gick öfver det ställe, där bron förr var under
sommartid. Den omtalade stora öfversvämningen fördjupade dock
betydligt denna deltagren. Man kan dock icke ro här vid
högvatten, ja t. o. m. har man redan vid »torraste tid» kunnat gå
öfver ån. Dess bädd är uppfyld af stenar, hvilka troligen
hämtats af isen.
Jämte deltaholmarna uppfyller det submarina deltat hela
det trattformiga ästuarium, i hvilket Iijoki aflagrar sina
sedimenter. Som gräns för detsamma kan man anse 3,6 m
djupkurvan, hvilken sträcker sig från Laitakari till W-udden af
Tanko. Tvänne vidsträckta sandbankar sträcka sig dessutom W
från Tanko kring Kutinkalla och Ulkoklaama. Hela NE-delen
af deltat utgör en sammanhängande sandplatå, från hvilken
Pensaskari, Hietakari och Karhunsaari höja sig. Hiastinlahti
blifver årligen betydligt grundare. Synnerligast då den stora
vårfloden gick längs Hiastinhaara, hade viken på några dagar
fyllts af sand i dess E-del.2 En djupare mynningsfåra
utpreparerade dock flodvattnet i den grunda vikens botten. Nu
inprässas mycket slam genom sundet mellan Pikkukari (-koni) och
Karhunsaari. En stor sandbank utbreder sig kring Pirttikari
och Rontti samt smärre bankar kring holmarna N från den
förstnämda. N och S om deltagrenarnas mynningar, isynnerhet
N därom, hafva stora svämsandanhopningar försiggått. Hela
stranden från Hiuvet till Laitakari är grund och delvis torrlagd
1 Forshaell, a. a. sid. 374. Särdeles högt vattenstånd i hafvet skall
hafva rådt år 1793 om hösten.
2 Smedberg, a. djupmätn. Vid flodtid är strömmens bredd i
Hiastinhaara 45—60 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jun 12 11:56:05 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rjedeltan/0164.html