Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTENVIKENS FINSKA DELTAN. 187
rådets lutning på en flodlängd af 166 km 1, områdets topografiska
och geologiska beskaffenhet liknar mycket Kalajokis, mot hvilken
flod vattendelaren på par ställen är ganska ofullständigt utbildad.
Pyhäjokis floddal är dock nästan trängre än Kalajokis. Elfven
har att genombryta flere låga skiffer-, gneis- 2 och
gneisgranitryggar, hvilkas strykning i nästan rät vinkel korsar
strömriktningen. Här uppstå stora forsar af hvilka den nära 10 m höga
Hourunkoski, 3 nära mynningen, ingriper i deltats utbildning
genom den fart och den riktning, som vattenmassorna här få.
»Emedan källsjön Pyhäjärvi är relativt betydlig och ännu
icke blifvit fälld, förefinnes här en ganska god reservoir för
magasinering af vatten från flodtiderna, hvarföre vattenmängden
uti elfven är riklig året om. Vattentillgången under olika
årstider är icke alltför ojemn, från 1,000 kub.fot (27 m3) i sekunden
vid högvattenstånd går den ned till 200 à 300 kub.fot (5,4—7,1
m3) vid lågvattenstånd under sommaren; medelvattenmassan
under sommaren är i nedre loppet 300, i mellersta 200 kub.fot
i sekunden». 3 Pyhäjokis vatten säges vid högflod vara särdeles
grumligt, men uppklarnar ganska snart, då flodvattnet börjar
falla. Detta torde hafva sin grund i att Merijärvi, hvilken, på
ett afstånd af något mer än 20 km från mynningen,
genomrinnes af elfven, värkar som ett stort klarningsbäcken för
slamprodukterna. Förr skedde vid högflod svåra öfversvämningar
i floddalen. Vid dessa utfäldes visserligen en mängd slam, men
vattnet blef äfven uppfyldt af organiskt slam, som sväfvar länge.
Genom sjöfällningar, kanaliseringar 1 och större rensningar é
har man lyckats förbygga våldsammare öfversvämningar.
Islossningen, som i medeltal eger rum den 6 maj, 5 är dock ganska
våldsam.
1 Rein, a. a. II, sid. 46 och 47; Stuckenberg, a. a. I, sid. 646. »Vom
See bis zum Meere hat er auf 150 W. 67 Fälle und reissende Strömungen,
bey einer Absenkung von 419 Fuss 3 zoll.»
2 Tigerstedt, a. ställe.
3 Öfverstyr. för väg- och vattenbyggn. a. a. sid. 10 och 11.
4 Ignatius, a. a. sid. 248.
65 Rein, a. a. I, sid. 47 och 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jun 12 11:56:05 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rjedeltan/0191.html