BOTTENVIKENS FINSKA DELTAN. 251 Vid denna synes deltabildningen i allmänhet betingas af följande orsaker: a/ Områdenas beskaffenhet,; jämn lutning, jämn ström och jämn sedimenttransport; jämförelsevis stor mekanisk förvittring af urbärget; de lösa bildningarnas öfvervigt; sumpmarker, som afgifva mullämnen. (Den motvärkas däremot af klarningsbäcken, högflodsjöar, öfversvämningar och bifurkation.) b) Nederbörden och vattnets arbete; jämn och jämförelsevis rik nederörd; stor afrinningsprocent; snösmältningshögfloderna; vattnets och elfisens erosiva och transporterande arbete. (Den motvärkas af hafsvattnets ringa salthalt, vindar och kustströmmar.) c) Deltaomgifningarnas geologiska och morfologiska skapnad; mynningströsklar af urbärg, som föga korroderas; skärgård, som levererar falska deltaholmar samt ästuarier; glaciala och postglaciala bildningar, som bilda underlag för de recenta; den negativa strandförskjutningen och kustens flackhet. (Den motvärkas af de växlande vattenstånden i hafvet, hvilka värka som tider och bidraga till bildandet af trattformiga mynningar på öppen kust; alluvionernas mäktighet förringas genom att deltat ständigt förskjutes i följd af landhöjningen.) Våra deltan härstamma från istiden. De äro dock ingalunda rena strandbildningar, utan till öfvervägande del djupbildningar. De äro utdragna i sina resp. elfvars nedre dalar. De recenta deltabildningarnas mäktighet och ålder kunna bestämmas först när Litorinatidens marina gränser såväl horizontalt som vertikalt äro kända. Till detta mål borde den recentgeologiska forskningen i vårt land framför allt sträfva. De deltabildande betingelser, som hela den stora och flacka kitteldal, hvars centrum och lägsta del befinner sig i midten af Bottenviken och mot hvilket centrum elfvarna rinna radiärt, har att framvisa, synas vara så likartade, att man a priori vore benägen att tillskrifva dem likartade värkningar. Och dock hafva vi funnit stora olikheter, såväl i afseende å bildningarnas uppkomst som form. Häraf åter ett exempel på huru svårt det är att systematisera de geografiska föremålen. Homologierna äro få och ofullständiga. Hvarje delta utvecklar sig individuelt. Naturen upprepar sig icke.