Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning.
Johan Erik Rydqvist föddes 1800 i Göteborg.[1] Fadern,
Johan Rydqvist, sekreterare hos stadens handelssocietet och
borgerskapets äldste samt ombudsman i sjömansdirektionen och
kamrerare i Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen, var en i
praktiska värv dugande man, omutligt rättrådig och personligen
anspråkslös, men i sin politiska åskådning anstucken av
republikanska idéer, som — ehuru ofarliga för den allmänna säkerheten —
gjorde sig gällande vid sonens uppfostran och val för denne av
levnadsbana. Med en fast rotad ovilja mot anställning i statens
tjänst och livligt övertygad om de fria yrkenas företräden
framför denna bestämde han sonen för köpmannabanan utan att akta
på hans tidigt yppade ovanliga anlag för studier och yttrade håg
att fullfölja dessa. Belysande för faderns uppfattning om
menligheten av för långt drivna studier var hans vid ett tillfälle till
sonen fällda yttrande: »Du skall få studera, om du ville nöja
dig med att bli präst eller att studera till professor, men om du
en gång får studera, slutar du inte, förrän du blivit greve och
excellens.» Inför en dylik avskräckande eventualitet synes han hava
fattat ett avgörande beslut och satte sonen, vid då ännu icke
fyllda 15 år, på kontor hos firman A. M. Prytz, förespeglande
honom, att han med tiden kunde bliva Prytz’ kompanjon och tillika
hans måg. Ett framtidshopp, som om det till sin förra del blivit
förverkligat, icke skulle för den unge Rydqvist ha medfört
någon lycka, då hans principal senare bankrutterade två gånger.
Sin tjänst synes Rydqvist ha skött på ett plikttroget sätt, men
utan större intresse, och på sin lediga tid föredrog han framför
studiet av »Kruses Kontorist och andra handelsböcker» att
fördjupa sig i läsning av poesi och vittra skrifter på tyska, franska
[1] Nedanstående uppgifter äro hämtade ur Rydqvists 1871 nedskrivna
självbiografi, förvarad i Svenska akademiens arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rjekbhi/0005.html
