Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tuderus bl. a: »Examinerades Cuola Ierfwi Lappar i deras
Chris-tendoms stycken, hwilka de Simpliciter lära och förstå kunde.
Ungdomen (vti Sombio by) gaf ett sådant önskeligit beskiedh ifrån sigh
som ingen fremmande troo kan, der läthå the sigh öfwermåttan
qwicka ingenia af gåssar och flickor, så att der tilfället och
lägen-heeten medgåfwo skulle een Vng nijtälskande karl stoor lust hafwa
till informera dhem in artibus Literatibus––förhördes Sodankylä
Lappar i deras Christendoms stycken, de gofwo ett sådant swar ifrån
sigh, att Man medh stoor frögdh och glädie hos dem tijden förnötte.
— Hölt en Lappe Peder Matzon Mårgonbönen, han reciterade 16
böner medh synnerlig andächtigheet, alt uthantill–––-. Lapparne
(i Kittilä by) woro icke så färdige i sin Christendoms stycken, som
vti Sombio och Sådenkylä, doch kunde the Simpliciter dem läsa,
någre kunde och läsa i Book, hwilka informera the andra.»
Omkring 220 år senare läste jag i våra tidningar ett upprop om
understöd för missionsverksamheten i Enare bland därboende
lappar, som ännu trevade i hedniskt mörker, och för vilka
upplysningens sol ännu icke uppgått (eller något i den stilen; jag har
icke funnit numret så jag kunde citera, men det var i alla fall så starkt
påsmetat, att några lapska tjänstemän funno sig tvungna att
livligt protestera).
Landshövdingen Gotthard Srich säger i sin underdåniga
»Skrivelse till Kgl Maij:tt om Torneå och Kiemi Lappmarker» 1690:
»Desse lappar hafwa aflagt sine förra widskieppelsser och
spåtrum-mor; af naturen synas de wara skickelige till all godh underwijs-
ning, der allenast något civilicerat folck wijstades ibland dem––
Hwadh deras civile och ällinänne lefwerne widkommer, så ähro hoos
dem Laster och odygder mera obekante, än at de efter dygd och
ähra kräfwa skulle, hwilket Twifells uthan skier efter de icke rätt
blifwa opfostrade, som iblandh alla menniskor är de principalaste
och nödigaste».
Ungefär ett halvt sekel senare (före år 1746) giver Högström
dem ett liknande vitsord: »At de af naturen ej äro så aldeles
dumma och enfaldige, som man hollit dem, har man nogsamt rönt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
