Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egendomligt är att se huru olika två personer, som båda haft
flitig beröring med lapparna, uppfatta deras anlag. Medan Jacob
Fellman skriver: »Musik och sång hafva väl redan tidigt varit hos
Lapparne i bruk–––-och sång har sedan urminnestid hos dem om
fattats med stort intresse.––-Ehuruväl sången afstannat i sin
utveckling, sjunger Lappen dock flitigt.––I Lapparnes gamla sånger
framlyser merändels förtvivlan och dystert bekymmer och lidanden,
sorg och nöd. De afmåla ett mjeltsjukt lif–––-då och då skymtar
Tre jojkande Utsjoki-ynglingar. Foto F. Jonasson 1922.
fram äfven minnet af en lyckligare tid», anser sig norrmannen G. P.
Blom kunna säga (1827): »Lapparna sakna allt sinne för rytm, ton
och överhuvud för musik.»
Också Aurén instämmer i detta yttrande: »Musikalisk är lap-
pen icke, ty man hör aldrig någon sång med någon musik uti». 1
allmänhet är det icke så lätt att få lapparna att jojka, om man ber dem
därom, åtminstone har det sällan lyckats mig. Däremot kan man
ofta höra dem »småjojka», då de tro sig vara utan lyssnare och
befinna sig ute i naturen.
Yngre författare, som i allmänhet bemöda sig om att vara
mera förstående gentemot lapparna än de äldre, äro också de ganska
eniga om att dessas musik icke kan värdesättas synnerligen högt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
