Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
höll den i föreställningen under formen af en enskilt
företeelse, hvilken, ehnrn enskilt, skulle häntydt på det af
satsen angifna allmänna förhållandet. En enskilt
företeelse, som på delta sält upphöjes till tittryck af ett
allmänt förhållande, kallar man gnoiu ’). Och om
Orientens poesi, hvilken betecknas såsom symbolisk, kan
man derföre med icke mindre riktighet säga, att den
är gnomisk, detia ord laget i dess vidsträcktare betydelse.
Sådan var den åtminatone i första perioden af sin
utveckling. Ur psyuhologisk synpunkt ledas vi fil I detta
antagande. Och ehuru lemningarna af den orientaliska
poesien icke äro så fullständiga och dess kronologi icke
så säker, alt det ur dem kan Uppvisas, att de första
alstren af denna poesi våris gnomiska, sa kan del
likväl uppvisas, alt gnomer förekomma på alla delar
af den till oss öfverlemnade orientaliska poesiens
vidsträckta område2). Denna omständighet kan icke vara
tillfällig: dessa öfverallt förekommande, likartade
elementer visa tillbaka på en ursprunglig poesi af deras art.
Under hvilken form Orientens gnomiska poesi först
framträdt, kan ej med säkerhet afgöras. Men det är
högst sannolikt, alt den först utgjort enstaka länkespråk,
i hvilka gudalärans enklaste satser blifvit uttalade.
Något motsvarande finne vi hos Grekerna i de
hexante-triska orakelspråk, som utgingo från Phemonoe3),
hvilken skall hafva varit Apollos dotter och första prestinna
eller från Olen4), hans förslå profet. Under en
sednare tid tyckes man börjat utvidga de koria
länkespråken , för att ge dem en större åskådlighet och man
(1 Med ordet yviöfiT/ (— betydelse) menar inan, då Het använde»
om ordspråk, detsamma, som HebrSernas byn ( — bild), ebtira, di
det fürra, enligt sin derivation, mer uttrycker ordspråkets
betydelsefullhet, det sednare mer uttrycker dess bildliga form. Annars
öfversattes Vos på Grekiska med nagotfiia.
2) Jemf. Lowtb, De Poesi aaera Hebr. p. 45, 49. — Herder,
Vom Geist Jer Ebrfiisehen Poesie II. p. 14.
S) Strabo IX: 418; Pl. 10: 3, 3 $ 7.
4) Her. 4: 38; Paus. I, <8,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
