- Project Runeberg -  Inledningsvetenskapen till den Heliga Skrift /
35

(1872) [MARC] Author: Martin Gabriel Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

ännu trenne kolumner, till följe hvaraf detta verk äfven
kallas Octapla (icke Enneapla, emedan den hebräiska
texten ensam upptog två kolumner). Andra, såsom Lucianus,
presbyter i Antiokia, och Hesykius, biskop i Ägypten, gjorde,
sannolikt kort efter Origenes, således ungefär i sednare
hälften af "200-talet, andra försök att förbättra LXX:s text.
På detta sätt uppkommo af denna tvenne väsendtligt olika
arter. Den ena var Septuaginta i dess allmännast gängse
form. Denna kallades ock den allmänna ’). Den andra
utgjordes af de sålunda då och då tillkommande försöken,
att förbättra och återställa till likhet med det
ursprungliga. Dessa betecknades såsom den förras recensioner.
Med alla dessa försök vanns emellertid icke det åsyftade
ändamålet. Den godtyckliga behandlingen af
septuaginta-texten fortfor, och det ända derhän, att vi nu mera hafva
hvarken den allmänna eller recensionerna i deras
ursprungliga skick.

De latinska öfVersättiiingariia.

A. Vetus latinus (interpres). Vid kristendomens
öfvergång till det romerska rikets vestliga del, var dess
hufvudverktyg, evangelium, ännu alltid ett gräkiskt. Inom
de föreningar, som omkring denna nya bildningsprincip
uppstodo, och från densamma emottogo sina mäktigaste
och för det helas karaktär mest bestämmande intryck,
hade också en rund tid bortåt gräkiskan blifvit det språk,
som allmännast talades. Det språk, som Herren talade
till de uppblomstrande vesterländska församlingarna,
talade också dessas medlemmar sinsemellan. Detta var
framför allt förhållandet inom den romerska
församlingen. Till denna skref Ignatius på gräkiska. Och från
densamma skref Klemens Romarn likaledes på gräkiska.
Så skall ock, enligt Hieronymu^ uppgift, Viktor, biskop i

1) xoi-frj (xoivlj ixiSoßvg, vulgata editio, communis editio).

1*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rmginledn/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free