Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
kaldäisk, påstått, att det skulle vara af en s. k.
Pseudo-jesaja, en under exilen i Babel lefvande liebrä, interpoleradt.
Medgifvas bör, att den omständigheten, att v. 11 är på
kaldäiska, under det allt det öfriga är på hebräiska, med
rätta kan anses väcka betänklighet. Till dennas
undanrödjande har man visserligen sökt göra sannolikt, att den
ifrågavarande versens ord: ’’De gudar, som himmel och
jord icke gjort hafva, de måste förgås af jorden och under
himmelen" varit på kaldäiska författade derföre, att de
äro de ord, hvarmed, enligt profetens uppmaning,
Israeliterna, som nu voro bland Kaldäerna i Babel, borde
bemöta dessas försök, att förleda dem till afguderi. Men
detta försök, att lösa svårigheten, gör dock icke till fyllest,
emedan icke blott de nu anförda orden äro på kaldäiska,
utan ock de, med hvilka dessa inledas, och som äro så
lydande: "Så säger nu alltså till (om?) dem:" o. s. v. Som nu
dessa inledande ord, hvilka icke kunnat vara ämnade att
sägas till Kaldäerna, äro i likhet med de förstnämda på
kaldäiska, så återstår dock, hvad dem beträffar, äfven
efter det nämda lösningsförsöket oförklaradt, af hvad orsak
profeten här undantagsvis skrifvit på kaldäiska. Man har
till följe häraf funnit sig manad medgifva, att versen i
fråga vore en glossa. Ett sådant medgifvande har
emellertid det felet, att vara något förhastadt. Ty då innehållet
af såväl den nästföregående v. 10, som den
nästefterföl-jande v. 12, äro af det mest enkla och omisstydliga
innehåll, hvartill här en glossa? Och huru förklara, att annars
ingenstädes, icke ens vid de allra svåraste och mörkaste
ställen inga kaldäiska glossor förekomma? Antagligare
torde måhända kunna anses, att det kaldäiska språket, såväl
i nu ifrågavarande vers, som i G. Testamentets flesta
kaldäiska delar för öfrigt (i Daniel och Esra endels), härleder sig
deraf, att, sedan G. Testamentet hade blifvit återgifvet
på kaldäiska i öfversättningar, hvilkas första tillvaro
må förläggas möjligen redan till tiden kort efter exilen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>