Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
annat erfordrats, än att detta i det väsendtliga med
historisk trohet återgafs, men i öfrigt fick konstens form.
4. Att den gammaltestamentliga poesien, innan den
af den nya tidens skifte likasom afskars från sin stjälk,
ännu icke hade hunnit igenom sin blomstringsperiod,
visar äfven dess form i allmänhet. Ty den rytm, hvari
i allmänhet den poetiska inspirationens mera
utomordentliga lifsfullhet ger sig uttryck, har här ännu icke antagit
de former af en högre fulländning, hvilka sednare tiders
poesi företer. Ty till denna rytm höra i denna sistnämda,
icke blott en tankarnas rytm, hvilken röjer sig i de
symmetriskt hvarandra motsvarande afsatser, i hvilka under
tiden och i det enskilta tanke- och känsloutvecklingen
fålen viss afslutning; afsatser, hvilka vi benämna verser och
strofer; utan ock en ordens rytm, som vi kalla meter, och
en stafvelsernas, som vi kalla rim. Den heliga hebräiska
poesien har af dessa former af takt- och
motsvarighets-mässighet endast den första. Denna rytm, tankerytmen,
är ock den, som den hebräiska poesien, med hänseende
till sin utmärkande karaktär, i första rummet behöfde.
Ty såsom den orientaliska poesien i allmänhet, så är ock
den hebräiska i grund och botten en tankens poesi. Den
är, såsom man plägar säga, gnomislc. Man plägar ock
säga, att denna poesi är symbolisk. Ty en mycket
framstående rol spelar der symbolen. Och detta just på grund
af den ringa grad af utveckling, som poesien liär, såsom
ännu ej kommen ur sitt barndomstillstånd, ännu hade
uppnått. Ty när man genom abstraktion ville ur de
konkreta företeelserna uttaga ett begrepp, förmådde man ännu
ej abstrahera från alla de konkreta företeelser, ur hvilka
begreppet skulle uttagas, utan qvarhöll i föreställningen
en, hvilken man likasom tvingade att, jemte den betydelse,
den såsom enskilt liade, äfven bära betydelsen af något
allmänt. Så uppkom symbolen. Man kom sålunda att
skåda t. ex. i guldet en symbol af dygd, i saltet en symbol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
