Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 183
ur hvilken G. Testamentets heliga skrifter framgått, och
på samma gång en tolkning af dem sjelfva.
Hvad sålunda, till utrönande af det enskilta ställets
eller uttryckets mening, blifvit vidgjordt, rörer emellertid
blott den jemförelsevis mera yttre och sinliga företeelsen
deraf. Betydelsen af ett ord, uti dess deraf gifna
indivi-duelt konkreta form, har icke blott en, så att säga,
lekamlig, utan ock psykisk historia, hvars verkande
orsakers fina trådar böra med varsamhet följas tillbaka, om
möjligt, ända till deras utgångspunkt. Dess rätta halt
måste derföre pröfvas och bedömas efter dess
kausalsam-manhang med såväl den enskilte författarens som det
enskilta folkets föregående lif. Folkets öden hafva utöfvat
en skapande inflytelse på dess hela sedliga, borgerliga
och religiösa åskådning. Och på underlaget af denna har
författarens personlighet uppstått. Men individen har dock
på samma gång en verld för sig: hans andliga
egendomlighet är på samma gång en produkt af de erfarenheter,
han sjelf gjort, den uppfostran, han sjelf emottagit. Och
denna egendomlighet afspeglar sig i hans ord.
Men om sålunda ett föregående lifs erfarenheter i
författarens medvetande inlagt ett visst innehåll af ideer,
så hafva de derjemte mäktigt inverkat på den ordning
och det mått, hvari hans själskrafter i deras inbördes
förhållande fått sin utbildning. Af dem har berott,
huruvida någondera af dessa vunnit framför de öfriga ett
försprång, som på karaktären af hans framställning kan
hafva inverkat, och som derföre, vid dennas utforskande,
måste af uttolkaren tagas i beräkning. Uttolkaren skall
deraf kunna öfvertyga sig, i hvad mån förståndet med
sin egentlighet eller inbillningskraften med sin bildlighet
i språket gifvit sig ett öfvervägande uttryck. Och med
fasthållande af den för det hela så väsendtliga
grundsatsen, att ett ord måste anses äga sin egentliga betydelse,
såvida icke dess användning i en bildlig är af det en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
