Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•263
gelium 1). Enahanda intyg gifver vidare Klemens AL, som
dervid uttryckligen åberopar äldre vittnen. Och efter
honom följa instämmande vittnesbörd af fäderna ända intill
Eusebius, som auförer Johannes’ Evangelium bland de
skrifter, hvilka redan avdra århundradets kyrka
allmänne-ligen ansåg såsom äkta.
Vid sidan af dessa mäktigt talande vittnesbörd må ej
heller förgätas det, som den häretiska literaturen från
denna tid afgifver. Ty å ena sidan är det historiskt
konstateradt, att de hos Johannes förekommande ställena om
o naQcc/.h]iog 2) af Montanus och hans efterföljare tyddes
såsom förutsägelse om honom, Montanus. Och .lika visst
är, att Valentinianernas logoslära hade en mängd termer
alldeles identiska med dem, som i den johanneiska logosläran
förekomma, såsom ((Qyjp uovnyevrjg o. s. v. Ocli att härvid
prioriteten tillkommer den sednare, bestyrkes af det
faktum, att en af Yalentinus’ närmaste lärjungar, Herakleon,
som lefde, i likhet med hans mästare, på 100-talet,
författade en kommentar till Johannes’ Evangelium (den äldsta
af alla), då nemligen detta blir förklarligt endast genom
det antagandet, att den kommenterade skriften var en
vida äldre produkt än kommentaren 3). Men om
följaktligen både Montanister och Yalentinianer sökte stöd i
Johannes’ Evangelium, så afgåfvo de på samma gång 0111
kristenheten på deras tid det intyg, att den redan då
’) Den förre säger i sitt verk ad Autolycum: o&fv åidc’«sxovoiv
rjuàg al ccyw.i yoe.yui y.al nävztg oi nvtv[xuxoyoqoi, ëS dov ’hodvvijg
hyn’ tv uQ/rj rjv x. t. ),. Och hos den sednare (Irenäus) finna vi de
orden: 3Icoavvrjg, o uad-ijrrjg rov xvqiov, o xià tni to 6i//&og aviov
ccvumac&v. xul avibg litåioxs tö tvuyyi/.iav x. r.
2) Joh. 15: 26; 16: 7 ff.
’) Detta förhållande synes för öfrigt vara till fullkomlig visshet
bestyrkt genom tvenne andra valentinianska verk,- nemligen dels det
i Berlin år 1851 utgifna: Pistis Sophia, dels det från slutet af
100-talet eller början af 200-talet härrörande verket: ^tkooo^ovjutvct.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
