Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
skolan: Uti Rom fanns i medlet af 100-talet jemte ett
judaistiskt och ett antijudaistiskt parti, hvilka båda häftigt
bekämpade hvarandra, äfven ett förmedlande tredje parti
af paulinskt sinnade. Ur dessa sistnämdas krets hade
Pastoralbrefven framgått, i det någon velat, försiktigt
gen-drifvande såväl judaism, som antijudaism eller marcionitism,
i den paulinska riktningen sammansmälta dem båda. Ett
historiskt stöd för denna mening har ock synts ligga i
den omständigheten, att uti Marcions kanon
Pastoralbrefven saknas. Men hade det nu varit så, att författaren
velat bemöta judaistisk villfarelse, då hade han, om han
annars hade någon angelägenhet, att uppnå sitt mål, varit
alldeles nödsakad, att något närmare, än det i
Pastoralbrefven sker. inlåta sig i behandlingen af de lärosatser,
han ville bekämpa. Mutatis mutandis hade detta ock
varit fallet, om han velat bekämpa antijudaisnien eller den
marcionitiska gnosticismen. De polemiska antydningar i
den ena eller andra af dessa riktningar, hvilka i
Pastoralbrefven göras, förekomma der endast i förbigående och
såsom varande af en helt underordnad betydelse.
Dessutom och då författaren under Paulus" namn skulle
understuckit sina produkter, så kunde han väl ej varit om
Paulus" lefnadshändelser okunnig. Lika litet skulle lian
då ock hafva i sin framställning infogat sådana historiska
antydningar, hvartill i Paulus’ lefnad, sådan denna var
genom Apostlagerningarna känd, icke fanns något
motsvarande. Detta skulle nemligen hafva varit, att motverka
sitt eget ändamål. Och hade han varit en författare
besynnerlig nog, att så gå till väga, huru är det tänkbart,
att Pastoralbrefven kunnat såsom äkta paulinska skrifter
anses af sådana fäder, som Klemens Romarn, Justinus M.,
Origenes och Eusebius? Vid dessa frågor står den nämda
skolan svarslös. Deremot låter sig Pastoralbrefvens
frånvaro i Marcions N. Testamente förklara af de i desamma
förekommande polemiska antydningar, hvilka omisskänne-
•23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
