- Project Runeberg -  Inledningsvetenskapen till den Heliga Skrift /
358

(1872) [MARC] Author: Martin Gabriel Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a. hos Paulus är Christi uppståndelse frälsningens
hufvudfaktum; uti Hebräerbrefvet Christi död och öfver
-steprestadöme.

b. fattas ni aug i Hebräerbrefvet ur en annan synpunkt,
än hos Paulus. Uti Hebräerbrefvet förekommer ni or ig ofta
såsom motsats till dàog d. ä. niozig är fattadt
företrädesvis såsom vilkor för kunskapen om Gud. såsom
prin-cipium cognoscendi (känna). Hos Paulus deremot
framhålles oftare den motsats, hvari niozig står till egya vo/noi
d. ä. niozig är hos honom företrädesvis fattadt såsom
vilkor för gemenskapen med Gud, eller, för att så säga.
såsom principium essendi [== participandi] (ega).

c. under det Paulus i de afgjordt paulinska brefven
vid förhandlingar med Judarna nästan öfverallt betecknar
sig såsom hedningarnas apostel, så kommer deremot i
Hebräerbrefvet hedniugarnas delaktiggörelse i Messiasriket
icke ens i fråga.

•4) framställningssättet olikt Paidus’:

a. såsom redan blifvit antydt, är Hebräerbrefvet
utmärkt af en renare gräkiska, än de afgjordt paulinska
brefven.

b. då hos Paulus ofta förekomma gramniatikaliska
oregelmässigheter, strukturförändringar och anakoluter, så
är deremot i Hebräerbrefvet stilen regelbunden, jemn och
säker, äfven der de mest invecklade parenteser
förekomma; den är konstrik ocli retorisk ända intill de minsta
detaljer.

c. deremot saknar Hebräerbrefvet den paulinska
framställningens dialektiska_skärpa. stränga logiska
sammanhang samt precision och bestämdhet i uttrycket.

5) sättet att citera från G. Testamentet afviker från
Paulus’. Under det nemligen Paulus stundom följer LXX..
men lika ofta omedelbart ur grundtexten anförer Skriftens
ord, eller, der han använder den nämda öfversättningen,
gör detta med en viss sjelfständighet eller ur minnet, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rmginledn/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free