Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på er. Endast min gränslösa förvåning och undran öfver,
att fröken Ester lämnat staden utan att säga mig ett ord
därom, kan motivera och kanske ursäkta detta steg.»
Men fru Hermanson lät icke »förinta» sig; hän möttes
af ett underligt, stilla motstånd hos den svartklädda, litet
böjda kvinnan, i hvars drag han genast spårade en
återstod af den sällsynta skönhet, hon gifvit sin dotter i arf.
»Ja, Ester, har rest,» avarade hon lugnt, fast rösten
darrade, »men vill inte konsuln sitta ned — är det något
jag kan____»
»Ja,» af bröt han häftigt och utan att hörsamma hennes
uppmaning, »en obetydlighet... och ändå något jag blefve
djupt tacksam för: hennes adress.»
Eru Hermansons lugna drag skälfde till och ögonen fingo
ett uttryck, som påminde om ett hetsadt djurs. Det kom
öfver henne en stor ovisshet, ett famlande efter det rättaste
och klokaste svaret på denna fråga, som i sig innebar
så mycket.
»Jag vet ej om min dotter önskar korrespondera med
herr konsuln,» sade hon slutligen med ett yttre lugn, under
hvilket de upprörda känslorna skälfde och skakade som
.vindens stötar mot ett spändt segel, »hon lämnade staden för
att få vara i ro, för att, om möjligt, återkomma till sig
själf. Månne ni nu gör rätt i att ytterligare störa henne?»
»Om fröken Hermanson ej vill brefväxla med mig, så
kan hon ju helt enkelt skicka tillbaka mina bref — icke
sant!» svarade Bengt med rösten halfkväfd af sinnesrörelse,
men med samma stereotypa leende på läpparna. »Jag
hoppas ni ej förolämpar mig genom ett nekande, jag tror
knappast er fröken dotter skulle gilla detta, så sträng och
obeveklig hon än är...»
Han skrattade till, ett nervöst tvunget skratt, under
det att blicken glödde af harm och otålighet under de
half-slutna ögonlocken.
Fru Hermanson stod några sekunder tvekande; så drog
hon en djup suck, gick inf rummet bredvid och kom några
ögonblick därefter tillbaka .med ett papper, som hon räckte
Bengt.. .> .’. • .. . .
. . »Detta är tillsvidare hennes adress. Men,» t— . hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
