Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olydnad berodde på, att du ville försvara den svagare. Det
är rätt att taga den lidandes och svagares parti, det skall
du göra hela lifvet igenom. Vill du nu förlåta pappa?»
Sven såg mycket förvånad ut. Begreppet »förlåta pappa»
var tydligen så öfverraskande, att han icke genast kunde
fatta det. Han tyckte för resten att pappa och mamma
»bråkade fasligt» om den här sakeh. Emellertid beslöt han sig
för att på .Bengts fråga svara ett ljudeligt »ja!» sträckte
fram sin mun till en kyss, räckte den för säkerhets skull också
till Ester, ifall äfven hon skulle framställa några
besynnerliga fordringar på förlåtelsie, och sprang så sin väg, lycklig
att få komma ifrån allt detta till sina läxor och sina
berättelseböcker.
»Hvad skall det blifva af det barnet?» sade Ester med
en drömmande blick, då ljudet af Svens ifriga steg dött bort.
»Han skall bli en Guds kämp.e, en härlig stridsman för
hans rike!» utbrast Bengt passioneradt. »När hans själ en
gång blir frälst, skall han bli ett skönt vittnesbörd om Guds
kärleks kraft. Ja, Ester, låt oss arbeta med fruktan och
bäfvan på hans själs frälsning, ty då Gud gifvit oss en sådan
planta att vårda, fordrar Han stora ting af oss. Tyvärr
kommer nog han,s naturliga ädelsinne att bli honom en stötesten,
det blir nog svårt för honom att känna sig som en
riktigsyndare ...»
»Men Bengt,» invände Ester, och ett drag af otålighet
flög öfver hennes ansikte, »du kan ej begära, att Sven skall
känna synden på samma sätt som du, som gått igenom så
mycket.»
»Det finns bara ett sätt att känna synden,» svarade
Bengt med sin ikallt afgörande ton, »och på d e t sättet måste
vi känna den alla, både så kallade små och stora syndare.
Och lycklig den människa, som Guds ande får lära detta
med godo, som Han ej behöfver öfverbevisa o m synd g
enom synd, som Han ej behöfver låta sjunka ned i an sådan
afgrund af brottslighet som jag fick göra...»
»Men Bengt,» vidhöll Ester, »jag tror ändå inte att
alla människor kunna känna syndanöden på samma sätt.
Jag tror, till exempel, att Svens själ är så ren, jag tror att
gudsbelätet är så utpräglad^ så obefläckadt hos honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
