Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kamratens lycka och en ödmjuk förnöjsamhet öfver att
han skulle få några smulor med af den lyckan. Och sådan
är han alltid, jag skulle kunna berätta dig hundratals
sådana små historier om honom ...»
»Ja,» svarade Bengt, och, honom själf ovetande, lyste
hans ansikte af faderlig stolthet och lycka, »jag tror att
han är en ovanligt ädel gosse, jag behöfver bara tänka på,
hur olika jag var vid de åren, för att förstå det. Men desto
större och fruktansvärdare blir vårt ansvar. Var viss på
att Guds ande förr eller senare skall bräcka sönder den rena
kristallen i hans själ, som du talar om, och rifva upp stängda
djup och draga fram hvad ditt och mitt skumma öga ej
kunnat se. Och låt oss ej fördröja den stunden med barnsliga
fantasier om en renhet, som inte finns på jorden. Låt oss
bedja Gud att Han snart visar både oss och honom själf, hvad
som är sanning om honom. Ty hvarje stund af ett lif utan
Gud är en förlust, äfven för, nej, allra mest för ett ädelt
sinne.»
»Ja, visst, Bengt, du vet nog att det är äfven min åsikt.
Naturligtvis önskar jag ingenting högre och beder icke
om någonting så varmt, som att min lille gosse snart skall
helt och hållet gifva sitt hjärta åt Gud’. Men jag ber dig
blott att icke drifva på honom, icke tala så mycket
med honom om ’synd’ och ’syndanöd’, ty jag försäkrar dig,
att ännu förstår han det icke alls. Låt Guds ande själf få
verka!»
»Naturligtvis, jag ämnar icke ingripa i andens ämbete,»
svarade Bengt ironiskt, »så mycket insikt har jag i Guds
hemligheter, att jag vet att det ej lönar mödan. Men vi
skola förbereda och underlätta andens arbete, och det ämnar
jag göra äfven med Sven. Jag ämnar så och plantera och
vattna — sedan får Gud ge växten.»
»Det är rätt, Bengt, det både kan och skall du göra.
Men när du planterar, skall du inte sätta en blomma,
som behöfver solsken,, i skuggan, och du skall inte hälla
så mycket vatten öfver en växt, att han dör af fukt...»
»Det skall jag med Guds hjälp inte göra, Ester,»
svarade Bengt torrt, »den, som ledes af Guds ande, behöfver
inte begå sådana misstag.»
12. — De osynliga vägarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
