Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der är den gamle indianen nu, och dermed är han strax
försvunnen.
»Men se», afbröt sig Harald, »Mars har slag (lukt
af djurspår). Se huru ifrig han är, och huru tåligt han
väntar på oss. Vi skola gå efter.»
Robert tyckte att Mars i den stunden icke förtjente
beröm för tålamod; ty han strök framåt så fort att de
med möda kunde följa honom, och dessutom sprang han
fram och gaf ifrån sig ett starkt skall, hvilket högeligen
förundrade Robert, som hört omtalas huru den hunden
»dref tyst».
Harald svarade att det omdömet gällt om tillfällen
då Mars dref på spår, men att det nu var kalkoner som
han uppvädrat. Han vet mycket väl hvad han har för
sig. Hans rusande bringar fåglarne att slå upp i träd,
och då står han nedanför och skäller; då fästa de sina
ögon på honom och se icke efter jägaren. Se der! de
sitta der i eken. Gå du Robert fram med skydd af det
der andra lummiga trädet. Jag skall söka mig fram på
ett annat ställe. Men eftersom min studsare går på
mycket längre håll, så vänta icke på mig annorlunda än
med att rätta dig efter min signal. När du är färdig,
så hvissla åt mig. Om jag också då är färdig så
svarar jag på samma sätt, och då skjuter du en sekund
efter sedan jag svarat. Jag skjuter på den som sitter
öfverst i trädet.»
De gingo framåt, fort men tyst. De kommo båda
på lagom håll. Mars höll ett förtvifladt skällande
nedanför trädet då han såg jägarne nalkas. En hvissling
hördes; en dylik till svar, och tre skott smällde mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
