Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de hållits fångna en kort tid, med ymnig föda, är deras
kött, efter stekning förvillande till smaken likt stekt fläsk,
så att få personer kunna skilja deremellan.
Snart slog man ihop en bur åt fångarne. Man tog
dertill korta stänger om tre tums tjocklek midtigenom,
infälda i hvarandra och sammanslutande sig upptill såsom
ett tak. Äfven till golf togos sådana stänger eller
pålar, för att säkert hålla djuren inne.
Ett par hoar tillades för vatten och mat. Det
beslöts att Marie och Frank skulle åtfölja endera af de
äldre till sandstranden, för att dels hemtaga de der förut
aflagda snäckskalen, dels välja andra utaf en for nu
åsyftade ändamålet lämpligare form, så att man på det
sättet kunde få både hoar, koppar, skålar och trumpeter.
Det förslaget behagade Marie och Frank särdeles,
eftersom de förut af de äldre fått beskrifning på hvad
som fanns på det stället. Robert blef qvar hos Sam.
De andra begåfvo sig till strandbädden. Marie och Frank
hade hvar sin korg, Harald sin bössa och en yxa, Fidella
följde med.
När de kommit ned till stranden, som de skulle
följa att par eller tretusen alnar, lekte de yngre med att
skrifva sina namn i den fina sanden; sedan skyndade de
att upphinna Harald som gått sakta förut. När de
kommit till honom blef det ett pratande och skrattande af
idel förnöjelse, men under tiden fortsatte man gången,
och tog emellanåt en och annan snäcka efter val. Flera
gånger blef Maries korg fylld och åter till en del tömd
för att lemna rum åt bättre exemplar. Så kommo de
fram till det ställe som de äldre gifvit namn af snack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
