Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bättre om man inlade en våt slät hamptråd i ögat
innan man lade sig att sofva. Frank behöfde nu icke
vidare åtgärd, än att han blötte ögat med vatten och höll
det svalt ombundet en stund, och var sedan lika bra och
glad som förut.
Innan detta allt kommit i fråga, hade Harald borrat
ett hål i en snäcka. Han försökte den nu, och blåste uti
hålet. Efter flere misslyckade försök fick han fram en
alldeles klar ton, såsom ifrån ett jagthorn. Robert försökte
likaledes och med samma framgång, efter några försök.
Derpå ropade han Marie »som skulle få lära sig blåsa
trumpet!» Det gick svårare för henne, men det gick
likväl slutligen. Frank sade mycket roligt åt att se huru
hon bråkade med sin lilla mun för att få honom i rätta
ställningen. Harald sade intet dervid, men det ryckte i
mungiporna på honom ty han kom ihåg ett något
klumpigt uttryck som någon fällt om ett dylikt tillfälle af
musikaliskt experimenterande. Han yttrade, sedan han
stillat sin skrattlust:
»Nu, Marie, sedan du riktigt kan utbringa klara
toner ur vårt instrument, skall du lära dig att gifva
signaler dermed, när du vill kalla oss hem då vi äro ute
på tåg och icke befinna oss alltför långt bort. Om du
vill i allt lugn kalla oss, så blås en uthållande ton! Men
om det är fråga om alarm, så blåser du två mindre
ut-hållna trumpetstötar efter hvarandra, med ett par
sekunder emellan hvardera. Vill du kalla oss särskildt så
blåser du en ton för Frank, två för Robert (med 10
sekunder emellan hvardera) och tre för mig.»
Harald hade under sina ströftåg i skogen funnit att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
