Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGONDETREDJE KAPITLET.
Kryckor. — Sättet att förvara vildbrådskött. — Kalkon-fälla.
— Enslig vakt. — Inbillningens verkan. —
Fruktansvärdt möte. — Olika sätt att hålla ifrån sig
vilddjur.
Haralds fotled fortfor att vara smärtande, ehuru
lindrad. Sam tillstyrkte honom att skaffa sig kryckor.
»Gör dem starka och duktiga; fastän jag hoppas de icke
bli länge begagnade af er; jag kan fadern sedan»,
yttrade sig den tålige sjuke. Med en sådan tillverkning voro
de båda invaliderne sysselsatte då Robert och Frank
hemkom mo. Frank berättade nu med stor ifver huru
lyckliga de varit. Man fick gå många gånger innan allt
var hemfördt. Harald hjelpte till på flere sätt vid
beredandet, samt åtog sig att besörja köttets rökning. Man
gjorde en liten koja, lik en kolkoja, af bark, öppen i
toppen. I den öppningen lades smala käppar, på hvilka
köttet skulle läggas under rökningsoperationen. Midtpå
golfvet var uppgjord en svag eld, och omkring kojans fot
på insidan var en jordvall upplagd för att elden icke
skulle fatta i barken.
På aftonen kom Robert till kalkonställena, der han
fann äfven det sist utströdda kornet upplockadt. Harald
hade tillstyrkt honom att strö dit korn ännu en gång,
men icke spridt såsom till såning, utan i en rad i en
ränna, som blef uppåtad i marken. Denna ränna var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
