Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hastigt tände man ett bloss, och släppte lös
hundarne och sprang till gillrat. Der var ingen panther,
men väl en vildkatt, som rullade sig och dog. Den var
nära så stor som Mars, åtminstone lika lång, men icke
så grof. Under denna episod kom dagningen öfver den
östra delen af skogen, och de ville icke åter lägga sig
såsom de väl kunde hafva behöft –- utan började
dagens arbeten.
Men dessa arbeten voro i. afseende på behofvet så
stridiga till idéen, att man knappt kunde afgöra för sig
hvad som borde företagas. Det var tydligt att någon
borde gå till kusten för att se om vänner voro der eller
hade varit der. Men hvilka borde gå och hvilka borde
bli hemma? Om indianer funnos i trakten, vore det
farligt att dela sin lilla styrka, men alla kunde icke gå,
då Sam ännu var konvalescent och gick emellanåt på
Haralds kryckor. Harald erbjöd sig att gå ensam, men de
andra ville gå med — i tanka att fadren kunde vara der.
Sam gjorde slut på ovissheten genom att uppmana
dem alla att gå tillsammans. Föl1 sin del behöfde han
intet försvar, ty om det vore Indianer, skulle de icke
göra någon ondt åt honom såsom Neger.
Den anmärkningen var gällande, ty det hade
erfarenheten visat att Amerikas vildar aldrig visade sig
fiendtliga mot negrarne. Man fann således ingen betänklighet
vid att gå ifrån honom. Det blef öfverenskoramet att,
om något föreföll, han skulle skjuta eld på en förut
hopförd hög af torrt ris.
Hundarne följde med hela sällskapet, men skickades
en åt hvardera sidan, såsom patruller. Ingenting ovan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
