Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom så långt som den första kommit nu. Sedan skola
vi bearbeta hvar sin. Sam skall hjelpa oss båda
hvarannan dag; på det sättet påstår jag att vi inom en
månad äro färdiga att sätta till sjös för hemfärden. Eller
ock har jag förlorat vadet."
"Gif mig din hand! Om vi äro härifrån om en
månad, är det jag som tappat!" yttrade Harald.
Efter detta ömsesidiga trots gingo de följande
morgon till landningsstället, der de upphemtade hyfvelbänken
och slipstenen, vid hvilka sakers uppställande man var
Sam behjelplig. Sedan hopsamlades alla verktyg som
behöfde slipas, hvarvid de vexelvis drogo slipvefven till
dess de fått god ägg på yxor, både skyryxor och
handyxor och bilor, mejslar, stämjern och en bandknif. Allt
ordnades i Sams koja.
Dagen slutades emellertid icke utan en ny ledsam
händelse, hvari Marie spelade hufvudrolen, ehuru mot sin
vilja, och der hon, utan sin sinnesnärvaro, skulle hafva
gått en plågsam död till mötes.
Omkring kl. 12 på natten skulle hon gå att lägga
sig och hade redan aflagt dagens kläder, då hon skulle
lägga undan några plagg, men kom dervid att svänga
sina nattkläder öfver ljuset, som i brist af bord, stod på
golfvet. Hon släckte dermed ljuset och skulle stiga i
bädden då hon såg ett sken bakom sig och kände hetta
stiga upp emot kroppen. Först ville hon ropa på hjelp,
men i detsamma kom hon ihåg fadrens råd och kastade
sig rak på täcket och svepte det väl omkring sig. Väl
blef hon härvid litet bränd, men elden slocknade genast
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
