Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina specifika särdrag, som äro
urskiljbara. Naturligtvis kan jag inte peka på en
viss egenskap och säga, att den är karakteristisk
för George Washington eller för William Shakespeare,
men Mac Logan, som var nära bekant med de ursprungliga
ägarna till dessa hjärnor – han är för resten den ende
vite jag sett, som verkligen förmår individualisera
svartingar – säger, att han, utan att veta vilken
som är vilken av robotarna, skulle kunna avgöra vems
hjärna, som är monterad i den ena och den andra. Eller
hur, Mac Logan?
Mac Logan hade just kommit in, fräsch och full av ungdom.
– Ja visst, sade han, det skulle jag kunna, men det
är kanske inte värt att fästa alltför stor vikt vid
det, det är bara en rent subjektiv känsla, som jag
inte kan motivera. Jag har försökt fixera den i ord,
utan att lyckas. Det är som när man är tillsammans
med vanliga människor, det karakteristiska hos dem
är inte sådant, som man ser eller hör dem göra,
utan sådant som man själv känner.
Jag kände Andréens ögon fästa på mig och lade märke
till, att Mac Logan talade om roboten, som om han
vore en faktisk människa, men av en något ovanlig typ.
Han talade om "vanliga människor" i motsats till robotar.
Men jag antar, att man inte kan hjälpa det, om man håller
på någon tid. Själv, har jag upptäckt, säger jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
