Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värdelös utmark. Ehuru hemmanet endast utgjorde 76 dels mantal,
innehölle det dock en egorymd af 162 tunnland, d. v. s. äfven efter
brunnsplanens utläggande till 11 tunnland, mer än det närbelägna
hemmanet Bustorp, som, ehuru satt till 1/2 mantal, endast omfattade
149y2 tunnland. Att området icke heller vore för stort för
brunns-anstaltens behof, visade exemplen från andra svenska brunnsorter,
såsom Medevi med öfver 21 tunnland, Lunds brunn med 11, senare
ökade med 3, således 14 tunnland, m. fl. Att marken, fordom en
oduglig “jordvall,,, i senare tider undergått odling kunde så mycket
mindre förringa hälsobrunnens rätt, som hemmanets egare “genom
mångårig skörd njutit mångdubblad ersättning för odlingskostnaden,,.
Då häradsrättens skäl sålunda förfölle, hade man endast att hålla
sig till ordalagen i gåfvobrefvet, och däri talas endast om 400 alnar
i kvadrat, således “alldeles ostridigt,, en kvadrat med 400 alnars sida.
Slutsatsen gaf sig själf.
Men hofrätten fastställde den 25 Nov. 1825 underrätternas utslag,
och detsamma gjorde K. Maj:t genom slutdom den 26 Juni 1828.
Detta blef således den andra “salomoniska, dom, som kom att
fällas under det långvariga processandet om Ronneby hälsobrunn.
Det blef också den sista. Men beträffande den rent formella
lagligheten i densamma torde man nog ha goda skäl till tvifvel, liksom i
fråga om den första, ehuru man får medge att K. Maj:t denna
gången visade sig mindre mån om egen fördel än gången förut. Sitt
förnämsta stöd hämtar väl domen ur det häfdvunna i förhållandena,
sådana dessa en gång gestaltat sig och sedan ett århundrade tillbaka
“oklandradt,, bibehållits, ty på motiveringen i öfrigt med dess
tolkningsförsök beträffande ytinnehållet är det ej lönt att spilla många
ord. Däremot kan det vara af intresse att se hvad folk i äldre tider
tänkt om saken. Vi ha redan anfört två yttranden i frågan (se ofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
