Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - IV. Hur Kroks män nådde Ramiros rike och besökte ett lönande ställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjärde kapitlet
HUR KROKS MÄN NÅDDE RAMIROS RIKE OCH
BESÖKTE ETT LÖNANDE STÄLLE
Orm brukade säga på gamla dagar, när han berättade
om sina öden, att han inte hade mycket att klaga på
medan han var med Krok, fast han så ovilligt kommit med
på den resan. Slaget i skallen hade han ont av endast en
kort tid; och med männen kom han gott överens, så att
snart ingen tänkte på att han egentligen var deras fånge.
De mindes med välbehag de goda får de fått hos honom
och även på annat sätt var han dem till lags. Han kunde
lika många skaldestycken som Berse och hade av sin
moder lärt sig att framsäga dem med skalders ton; och han
förstod också att på trovärdigt sätt berätta lögnhistorier,
ehuru han själv erkände att Toke var hans överman i den
konsten. Han skattades därför som en god och skicklig
kamrat, som kunde komma med nöjsamt tidsfördriv under
långa dagar med jämn vind, när alla voro fria från årorna,
Några ombord klagade över att Krok stack åstad från
Bretagne utan att först ha försökt skaffa ny färskmat; ty
den föda man hade ombord började nu kännas gammal.
Fläsket var härsket, stockfisken möglig, mjölet surt,
brödet maskigt och vattnet skämt; men Krok och de erfarna
männen höllo detta för att vara kost av bästa sort, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
