Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - IV. Hur Kroks män nådde Ramiros rike och besökte ett lönande ställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flickan höll sig fast med ena handen i Tokes kindskägg
och blev röd och sprattlade med benen och satte andra
handen för ögonen, men tog bort den igen, och syntes
glad att bli så mycket begapad; och alla tyckte att Tokes
förslag var skickligt uttänkt. Men ingen ville slåss med
honom, trots flickans skönhet, ty han var avhållen av alla
och dessutom fruktad för sin styrka och sin händighet
med vapen.
Sedan allt rovet delats och stuvats ombord, bestämdes
det att Toke skulle få taga sin flicka med på Kroks skepp,
ehuru det var tungt lastat; ty sådan lön kunde han vara
värd efter vad han uträttat vid fästet. Det hölls nu
rådslag om hemfärden; det blev beslutat att gå upp längs
kusterna, om så bleve tvunget för vädrets skull, men helst
försöka komma upp till Irland, för att gå hem runt de
skotska öarna; ty med så rik last skulle det bli alltför
vågsamt att segla hem genom trånga farvatten, där möten
kunde väntas.
Sedan åto de och drucko vad de kunde, ty det fanns
nu mat och dryck i riklighet, och något av födan måste
lämnas kvar; och alla voro fulla av skämt och glädje och
berättade för varandra vad de skulle skaffa sig för sina
rikedomar efter hemkomsten. Därpå lade de ut och rodde
nedför floden. Krok var nu tämligen återställd; men
hövitsmannen på ett av de andra skeppen hade fallit vid
fästet, och Berse tog befälet på hans skepp. Toke och Orm
sutto vid sina åror på Kroks skepp som förr och hade det
lätt nedför strömmen; Toke höll ett öga på flickan, som
mest satt vid hans knän, och var mån om att ingen skulle
komma henne nära i onödan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
