- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
8

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - I. Hur Orm byggde sig hus och kyrka, och om hans rödhåriga döttrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Och här skall jag nog kunna trivas, hade hon sagt,
om bara du, Orm, visar dig lika händig i husbygge som i
att slåss och föra skepp.

Första vintern fingo de det magert, med klen kost både
för folk och fä och med ogina grannar. Orm sände män
till en storbonde i trakten, Gudmund i Uvaberg, som
kallades Gudmund Ylare och som var känd både för sin
stridbarhet och sin stora rikedom, för att köpa hö och
maltkorn; och männen kommo tillbaka med kort svar
och tomhänta, emedan en nykomling som sades hålla sig
till Kristus inte syntes vara mycket att taga på allvar för
en sådan man som Gudmund. Men Orm red då själv
åstad, med Rapp den Enögde och tre andra goda män i
följe, och kom till Uvaberg tidigt i gryningen. Han tog
sig in i huset med föga besvär och lyfte Gudmund ur
hans säng och bar ut honom och höll honom i ena benet
över gårdsbrunnen, medan Rapp och de andra satte
ryggarna mot dörren, på det att de inte måtte bli störda
inifrån; och sedan Orm och Gudmund talats vid en kort
stund över brunnen, blev köp uppgjort, både av hö och
korn, till skäligt pris; och Orm vände honom rätt igen
och satte honom på fötter, utan att våldsamheter följde.
Ylarens vrede var inte mycket större än den aktning för
Orm han nu kände, och knappt så stor som hans häpnad
över att ha släppts levande.

— Ty det skall du veta, sade han, att jag är en farlig
man, även om du är min överman i styrka, så att det
kanske kan dröja innan du får märka det. Och de äro få
som skulle vågat lämna mig vid liv, sedan de gjort mot
mig vad du nu gjort. Jag vet knappt om jag själv skulle
vågat det, om jag varit i dina kläder. Men det kan vara
att du inte är lika klok som du är stark.

— Jag har bättre lärt än du, sade Orm; ty jag håller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free