Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - IX. Hur magistern letade efter kvigor och satt i ett körsbärsträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Till detta land har jag kommit för att bli martyr,
sade magistern.
— Det kan gå lätt nog, sade Rapp. Men låt mig nu
först få se på ditt knä, kvinna, ifall du vet vilket
det är.
Torgunn jämrade sig och sade att hon aldrig varit med
om sådant elände som detta; men hon satte sig lydigt på
stenen och blottade sitt vänstra knä. Det var svårt för
dem att bli överens om vad svullnad som kunde märkas,
men hon skrek när han tummade på det.
— Men det var värre för en stund sen, sade hon. Och
jag kan nog linka hem nu, om du stöder mig.
Rapp stod mörk och tänkte sig för och sade:
— Om något hänt med ditt knä kan jag inte veta, ty
ditt skrik kostar ingenting. Men jag vill inte att Orm skall
kunna säga att jag slagit ihjäl hans gäst i onödan. Fader
Willibald vet bäst, och han får döma.
De togo sig nu hemåt, och detta gick någorlunda, fast
Torgunn ofta måste vila för svåra smärtors skull; sista
biten var hon tvungen att stödja sig på båda männen, med
en arm om halsen på vardera.
— Du hänger tungt, sade Rapp, men likväl har jag
svårt att tro dig i allt detta.
— Tro vad du vill, sade Torgunn; men det känner jag,
att mitt knä nog aldrig blir bra igen. Jag fick foten i
kläm mellan två rötter, när jag hoppade från en kullfallen
stam; det var så det gick till. Jag blir nog styvbent efter
detta.
— Vad nyttade då allt läsande till? sade Rapp dystert.
Torgunn blev ledd till sängs, och fader Willibald gick
för att se till henne. Rapp tog genast Orm och Ylva
avsides och berättade vad som hänt och vad han mest
trodde. Båda voro överens om att detta var en bedrövlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>