Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - XII. Tinget vid Kraka-sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
silvertråd, andra silver som huggits i fyrkantiga bitar. Men de
flesta lämnade mynt, och där voro mynt från världens
alla hörn och från riken så avlägsna att ingen kunde säga
deras namn. Orm betalade med andalusiskt mynt, ty
sådant ägde han alltjämt kvar i myckenhet; och Olof
Sommarfågel med vackert sirade byzantinska stycken som
buro bilden av den store kejsaren Johannes Zimiskes.
När allt var färdigt, hällde Toke det insamlade silvret
i en liten tygpåse och vägde det på en gång; då visade det
sig att det stämde väl, så att deras tredjedel var full, men
att likväl något silver blev över.
— Det är för litet att dela upp och ge tillbaka, sade
Toke, ty så smått kan jag inte dela det på vågen.
— Vad skall då göras med det? sade Ugge. Det synes
mig vara onödigt att Glum och Askman få mera än de
begärt.
— Låit oss ge det till änkan Gudny, sade Orm. Så får
också hon något för sina sorger och för den medfart hon
lidit.
Detta voro alla med på; och snart kommo nu Sone och
Gudmund tillbaka med sina båda sjättedelar, som de
samlat hos släkt och vänner bland tingsmenigheten. Sones
sjättedel stämde; men hos Gudmund fattades inte så litet,
fast han kom med en packe skinn och två kopparkittlar
till att fylla ut sitt silver med. Han klagade högt och sade
sig villig att gå ed på att han inte mer förmådde
uppdriva, och han önskade få låna det som fattades av någon
rik man i nämnden. Men därtill var ingen villig; ty att
låna silver till Gudmund, det visste alla, var som att kasta
det i sjön.
— Du är en enveten man, Gudmund, det känna vi till,
sade Sone den Synske till sist. Men likväl är det väl så att
du bör kunna övertalas, du som andra; och nu kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
