Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - IV. Hur de lade råd om hämtande av guldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om flickan. Hennes lynne är inte värre än vad ditt eget
var, när vi sågo dig först i kungsgården, Orm och jag.
Och likväl blev du tämjd rätt snart, och jag har aldrig
hört Orm jämra sig över dig.
— Du pratar, Toke, sade Ylva. Jag blev inte tämjd.
Vi av Gorms blod kunna aldrig tämjas. Vi äro vad vi äro
inför Gud själv. Men Orm dräpte Sigtrygg och gav mig
Almansurs guldkedja, skall du betänka, och då förstod
jag att han hörde mig till; ty så skulle ingen kunnat göra
utom han. Men kom inte och säg att jag blev tämjd.
— Det var en nyttig kedja, sade Orm, det kan ingen
neka till. Och det lär väl kunna bli en sådan åt
Ludmilla också, om vi få hem guldet. Nu kan du själv tala
med henne, Olof, och hon skall räknas som din fästemö
efter detta. Och bröllop blir det när vi återvänt från
färden, om du kan få dina hustrur ur vägen då.
Olof sade att med sådant fanns ingen svårighet i
Finnveden; det var endast att betala kvinnorna hederligt och
låta dem gå. Detta kunde han fort få ordnat; och det
syntes honom bäst att giftet med Ludmilla bleve av före
resan. Men här hade han både Orm och Ylva emot sig,
och till sist fick han ge sig till tåls.
Så långt gick allting väl för Olof Sommarfågel i denna
sak, om han också inte fått det så som han ville i allt.
Hos Ludmilla blev han gott mottagen, och de hade
mycket att tala om. Alla kunde se att hon var väl tillfreds,
även om hon efteråt anförtrodde Oddny och Ylva att
hon tänkt att en sådan hövding som han skulle komma
med händerna fulla av klenoder. Hon frågade honom om
han var argsint när han var drucken, och om han var
muntrast på morgnar eller kvällar; och hon ville ha reda
på mycket om hur de båda kvinnor sågo ut som han
skulle göra sig av med för hennes skull, och om hans gård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
