- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
243

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - VI. Hur de rodde till Dnjepr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lägereldar, när de lagt i land för natten, hörde de bölanden ur
fjärran, som inte kommo från djur som de kände till; och
de mumlade sinsemellan att detta kanske vore
Järnskogen, som de gamla brukade tala om och där Lokes avföda
höll till.

En dag mötte de trenne skepp, som kommo utför
floden i rad, tungt lastade och väl bemannade och med
endast sex par åror ute på varje. Det var gutar på hemväg;
männen voro magra och starkt brynta av sol och tittade
nyfiket på Orms skepp. Några kände igen Spof och
hälsade honom med rop, och det blev samtal från skepp till
skepp när de långsamt gledo förbi varandra. De kommo
från Stora Bulgariet vid Volga och hade varit nedåt
floden till Salthavet och handlat med araber. De hade god
frakt hem, sade de: vävnader, silverkärl, slavinnor, vin
och peppar; och tre män på det mellersta skeppet lyfte upp
en naken ung kvinna och höllo henne ut över
skeppsbogen i armarna och håret, under det de ropade att hon
vore till salu för tolv marker, vänner emellan. Kvinnan
tjöt och sprattlade, ty hon var rädd att komma i vattnet,
och Orms män drogo andan djupt vid synen; men när
hon lyftes in igen, utan att någon gått med på budet,
skrek hon ilskna ord och räckte ut tungan.

Gutarnas skeppshövdingar ville veta vem Orm var och
vart han ämnade sig och vad varor han förde.

— Jag är ingen handelsman, sade Orm. Jag skall till
Kiev för att hämta ett arv.

— Det må vara ett stort arv, om färden skall löna sig,
sade gutarna klentroget. Men är det plundring du söker
får du hålla dig till andra än oss, ty vi färdas alltid i
tryggt följe. |

Därmed voro skeppen förbi varandra och skildes åt.

— Den kvinnan var inte oäven, sade Toke tankfullt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free