Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - VIII. Hur Orm löste Svarthöfde och mötte en gammal vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledda av de män som tagit dem. De voro bleka båda, och
Svarthöfde var blodig i håret. När de sågo Orm lyste de
upp; och det första Svarthöfde sade var detta:
— Var har du svärdet?
— Jag kom vapenlös hit för att få er fria, sade Orm.
Det var mitt fel att ni blevo fångna.
— De kommo över oss bakifrån bland klipporna, sade
Svarthöfde dystert, och vi hunno intet göra.
— De slogo oss i huvudet, sade Ulf Glade, och sedan
visste vi ingenting mera förrän vi vaknade bundna på
hästrygg.
Nu talade Felimid till de andra båda hövdingarna och
till de män som tagit fångarna, och det blev lång
överläggning om den lösesumma som skulle krävas.
— Så är seden här hos oss, sade han, att alla som varit
med i striden skola ha sin del i lösesumman, men de som
tagit fångarna skola ha dubbel lott. Nu har jag sagt dem
att Svarthöfde är din son, och att du är en hövding bland
ditt fok; men att han är en stor konungs dotterson har
jag förtegat, ty eljest skulle summan bli alltför stor.
Till sist blev det bestämt att de skulle rida till skeppet
nästa dag, och för Ulf Glade skulle så mycket silver
betalas som rymdes i fyra av patzinakernas toppmössor. Men
Svarthöfde skulle lösas med så mycket silver som han själv
vägde.
Orm fann detta vara en dryg lösen. Men när han
tänkte på hur det varit för honom denna morgon, när
han fått veta att Svarthöfde var fången, tyckte han
likväl att allt gått bättre än han hade hoppats.
— Han är inte tung, sade Felimid tröstande. Det hade
varit värre för dig om du själv skulle vägts upp. Och en
son är mer värd än silver. Jag kan se på honom att han
är Ylvas son. Det är min sorg att jag själv inte har någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
