Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ellen satt pä mossan, stödjande sig emot ekens
stam, ocli Max balflåg vid hennes fötter med Beppos
Vallmoknoppar framför sig. Han hade nyss slutat
att läsa en strof; nu såg hau upp.
»Tror du på en kärlek som — gom» — han
hade tydligen svårt för att finna ord — »som —
ja, som kan ofira allt — lif och död — hm —»
Hon smålog en smula öfverlägset.
»Hvad menar du?»
»Ja, jag vet inte — något stort och stiligt —
och obändigt — —?»
Det kom ett underligt uttryck i liaus ögon.
»Läs nu vidare», sade hon.
Hau lydde, läste med sin tunna, klanglösa röst,
som ofta slog öfver och blef oartikulerad, när ryt-
mernas lidelse ryckte honom med. Blodet steg
hetare och hetare på hans kinder.
Ellen lyssnade med en blandning af tjusning
och beklämning; der var något i tonen som skrämde
n ■ o
ocli något som drog. Men när han såg upp, tog
beklämningeu öfverhand; der fans nu åter det der
uttrycket i hans ögon.
»Dröj i mina armar, flicka,
Låt oss himlens nektar dricka
Med de tjnsta läpparne.
Kyssas tills de matta domna
I hvarann, likt bin som somna
In i rosenkalkarne.»
Deras blickar möttes.
Hon greps af ängslan, men sökte beherska den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
