Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryck, som grep kenne, — troskyldigt, o maskerad t
sorgset. Men kon bekerskade sig ock sökte antaga
en glädtig ock otvungen ton.
“ ö CJ
»Sitt nu ner ock var treflig.»
Han satte sig nära intill kenne, ock kon flyttade
sig några tum bort. Hon kände på sig, att ögon-
blicket var kommet nu. Skedde det icke nu,
skulle kan resa bort med falska föreställningar —
ock kon skulle anse sig bunden, derför att kon icke
talat. ut.
»Kommer du att sakna mig?» frågade kan
skyggt; men på samma gång betraktade kan kenne
uppmärksamt för att uppfånga hennes minspel.
»Åkja, det tror jag nog, i början», sade hon ,
med en ton af ärlighet. »Men det går öfver.»
Han slog ner ögonen.
»Jag kommer också att sakna dig», sade hau
långsamt. »Men jag tror inte det går öfver.»
»Åhjo, det skall du få se.»
»Ellen.»
Han sträckte sig hän emot henne, tog hennes
hand och ville draga henne till sig. Men hon
undvek.
»Nej, Max, låt oss se till att få slut på det
kär. Det är inte rätt.»
Då blossade han upp.
»Rätt? He! Hvad är det för synd vi göra då?
Att vi hålla af hvarandra och smekas en ock annan
o m
gång? Aknej, det är inte det; men jag vet godt,
livad det är, du menar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
