Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närliet, ock alla minnena från de kärlekslösa upp-
växtåren kade samlat sig i ett agg till modern,
som outplånligt bränt sig in i kans sinne.
Han sökte motarbeta det; hennes lidande upp-
väckte hans veka naturs medkänsla, och under resan
söderut egnade han henne all möjlig vård och upp-
märksamhet. Det såg nästan ut som om mor och
son under dessa omständigheter skulle komma hvar-
andra en smula närmare än förr, men en obetydlig
episod gjorde att den gryende sympatien plötsligt
åter svalnade till isande köld.
I kurlistan hade modern låtit inskrifva dem
båda som Grefvinnan von Rosenberg med son, från
Stockholm, och Max hade förgäfves protesterat.
Den lindring i kurafgiften, man på detta sätt er-
nådde, var för grefvinnan ett tillräckligt talande
skäl, och hon hade drifvit sin vilja igenom utan
ringaste hänsyn till Max ock kans stolthet.
Men för den unge nyss från skolbänken lös-
släppte studentens yrvakna friketsbegär var detta
en förödmjukelse. Var han då ingenting i och för
sig — som individ! — endast grefvinnan von Ro-
senbergs son!
Agget emot denna despotiska, kärlekslösa kvinna,
som var kans mor, vaknade på nytt, ock nu köll det
i sig. De lefde mest kvar för sig ock intogo icke ens
måltiderna i livarandras sällskap, då grefvinnan van-
ligen föredrog att låta servera sig på sitt rum. —
Efter två månaders förlopp återvände de till
Stockkolm, ock 14 dagar efter kemkomsten stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
