Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strängningen att skapa; med kögröda kinder och
bultande tinningar satt han framåtlutad öfver skrif-
bordet, timme efter timme, dag efter dag, men när
han ville samla resultatet af detta nervspännande
arbete, tycktes det honom så fattigt oek smått mot
livad kan velat ge, mot livad kan känt.
Då kom en period af tröttket ock arbetsleda,
reaktionen efter den första uppketsningen. Han
dref omkring på gatorna, missmodig ock tungsint.
Han tyckte sig se, att år efter år skulle glida kän
under samma pinsamma ansträngning, ock denna
väg, som kan hade att gå, låg framför honom utan
en enda ljusglimt.
Han var för ung att uträtta något dugligt ännu.
Hans erfarenheter voro för ensidiga, lians åsigter
för litet stadgade, kans stämningar alltför ungdom-
ligt intensiva. Han visste hvad det tjenade till att
prisge allt detta åt den råa kopen.
Han måste vänta; vänta ock arbeta, böja sitt
hufvud ner ock låta lifvet rinna förbi.
Men hau var för djupt gripen af tidens stora
frågor för att icke kans stämningar skulle söka sig
uttryck. Der var arbetarfrågan: tanken på att höja
den stackars trälen, som släpade fram sitt lif i ar-
mod ock okumiigket; der var kvinnofrågan: genom
årkundraden kade den ena kälften af menskligketen
behandlats endast som den andra hälftens själlösa
könsmotsättning; der var sedlighetsfrågan: kur
många tusen menniskor hade icke liksom kan sjelf
fatt sin unga längtans framstickaude lijertblad för-
Lundegärd, Röde prinsen. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
