Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Max!»
Han vände sig 0111 och lyfte på sin hatt, främ-
mande och kallt. Men hon smålog honom rakt in
i ansigtet och räckte honom sia hand.
»Gå med mig nu, så få vi språka», sade hon
muntert.
»Tack — du — jag ska’ åt andra hållet.»
Hon märkte, hur nervös han var, men hon hade
föresatt sig att icke släppa honom nu. Hvem kunde
veta, när de träffades nästa gång.
»Nå ja — så går jag med dig», sade hon och
började helt lugnt promenera vid hans sida upp
mot Esplanadeu.
»Tänk om mina s. k. föräldrar se dig genom
fönstren», sade han i isig ton.
»Hvad gör det?»
»Ah, jag antar att det blir scen.»
»Tala inte så hårdt, Max», bad hon. »Din mor
är mycket dålig.»
»Missbruka inte ordet mor — —»
Det kom en gardesofficer förbi, och han helsade
Ellen.
»Du möter bekanta, och som du vet, är jag illa
l<änd. Tag vara på ditt rykte.»
»Jag vill gerna tala med dig», sade hon. »Och
jag bryr mig inte om, hvad folk pratar.»
»Men diu fästman — —?»
Blodet steg henne häftigt åt kinderna, men med
en stolt kastning på hufvudet såg hon honom in i
ögonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
