Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hur oädelfc i alla fall att som det stora
liberala bladet lyfta sin knutna hand till slag emot
deu kind, som man smekte nyss! —
Max ställde sig vid fönstret och såg ut öfver
Humlegårdens trädkronor. Himlen hade mulnat, och
den ena kastvinden efter den andra ryckte loss half-
vissna blad och dängde dem ner mot marken, der
de ett ögonblick hvirflade rundt som (lödsskjutna
fåglar. Nu skulle vintern komma, och dag skulle
följa på dag i samma enformighet, utan mål och
utan intresse.
Men hvarför stannade han häruppe? Han var
oberoende, han var rik. En jernvägsbiljett skulle
på tre dii gar föra honom till ett annat luftstreck,
han skulle se nva menniskor och höra ett annat
språk; hans fötter skulle trampa klassisk mark, och
hans fantasi skulle riktas med nya intryck; han
skulle vandra under arkaderna på Markusplatsen
och längsmed kajerna af den mångbesjungna Arno
i Medicéernas tjusande stad; han skulle stå på Ti-
berii klippa och blicka ut öfver Medelhafvet, det
blå — — hvarför hade han icke för längesedan
packat sin koffert och rest?
Ja hvarför. Det var den der melodien som han
icke kunde gripa, men som band honom kvar med
en längtan att uträtta något — han visste blott
icke livad.
Två dagar senare satt han i en jernviigskupé på
väg mot södern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
