Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der dina fotter. Om du varit en varelse af kött
och blod skulle du ha lefvat för den sak, du äl-
skade. Prutmånens ande — som är kulturen och
civilisationen och humaniteten -— kräfde af dig en
lillfinger i afsigt att taga din hand; du borde ha
gett honom fingret och tagit hans hand.
Men du var en abstraktion. Din värld var en
drömvärld, din kyrka ett luftslott — förgäfves
bygde du den upp i dina tankars svindlande arki-
tektur — — för din längtan fclef den alltid liten
ändå — — —
Farväl. Låt mig kyssa din hand och säga dig
tack innan du går bort. Jag har älskat dig, män-
niskones son, som det högsta på jorden; nu ser
jag dig dö — och det smärtar mig icke. Ty det
goda, du ville, dör icke med dig. Du var en veder-
döpare, som rasade, slog sönder afgudabilderna, ref
ner hela den katolska apparaten — — Efter dig
skall reformationen komma — segern grundad på
sans och måtta — — —
Vi stormade himlen och riktade rasande hugg
emot tidens afgud i stället för att sträcka våra
händer ut och varsamt flytta kärlekens gud ner på
jorden. Men humanitet var ju »Akkordens And»,
och prutmånens ande var Satan. Den blida ängeln
med det fina, förstående leendet och den vackra,
kloka blicken var bannlyst under ett förhatadt
namn och en mörk dämon, med lågande ögon. och
7 o o ’
ett hårdt, själlöst drag af fanatism kring munnen
hade intagit hans plats. Därför slog den unga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
