Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boråsiad - Tredje Sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men gjuten öfver mig er styrka och er anda.
.( fordne hedersman, som gått Borås tillhanda:
Som stadens klubba fört och fiignat detta land
Med ymnighetens horn uti en fredlig hand.
Till annan heders höjd vill ödet mig bespara,
Hvad eder flit förvärft skall Edboms arm försvara.
Den äran blifver min att jag i vapnen blänkt.
Och att jag åt Borås dess första seger skänkt.
Så snart han detta sagt han främst i striden rusar,
Så hastigt som en ström från bergets sluttning brusar:
Så hastigt som ett moln af vädrets ilar rörs,
Så hastigt af sitt mod den vrede hjelten förs.
Med senig kämpearm han påkens slängar leder,
Ger prof att också träd kan öka hjeltars heder.
Här tumlar en i kull, den andre vinglar der,
Och blånad minsta prof af Edboms styrka är.
Boråsare i hop sin raska höfding följa.
Straxt flyta skyar fram och himlafästet hölja,
Och solen sjelf, beslört att stridens början se,
Tycks neka att sitt sken åt sådan grymhet ge.
Så tält som hage! plär i strida skurar falla,
Så tätt de hårda slag kring bröst och axlar skalla.
Ett grymt och fasligt skri kring luftens rymder går,
Och jorden blir betäckt med rifna skägg och hår.
Mars på ett mörkblått måln i gyllne vapen blänker
Och kraft och dristighet åt Håflmans svärmar skänker.
Man främst i stridens eld Boråske hjelten ser,
Som täta mandomsprof åt båda sidor ger.
Han bär en knölig påk i sina raska händer,
Och faran följer med ehvart sig hjelten vänder.
Han känns ifrån sitt folk ej af den rock han bär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
