Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boråsiad - Fjerde Sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Da nyss Boras i lugn och fredens skugga låg,
Man ingen iner så skön bland stadens möjor såg
Som Magdalena Blom. Behag att alla röra,
Eörent sig här med köld att ingens suckar höra.
Och kärlek, som beprydt dess bild med sina drag,
Gaf henne ej sin eld men hela sitt behag.
Snart ryktet, som dess namn på snälla vingar sände
Långt bort i Vimmerby, ett manligt lijerta tände.
Den unge Carl Clorin, berömlig för sin ätt,
Som länge far för son en rådmans stol beklädt;
Men mer för styrka, mod ock dryga kämpeseder
Han var för Vimmerby en bäfvan och en heder.
Han ilar till Borås. Hans dygd och lycka gör,
Att han den skönas bröst till lika ömhet rör.
De snart hos rådman Blom förenta böner våga,
Att han med kraftigt ja vill helga deras låga.
Förgäfves. Blott förtjenst och tårar han här såg,
Men han vill först se guld, se’n dygder hos sin mag.
Det glada hopp, som nyss dem idel nöje ämnat,
Har nu sin fackla släckt och dem i mörker lemnat.
De raska svenners tropp ej finner mer igen
I sina lekars fröjd sin öfverman och vän:
Vid månans bleka sken den qvalde yngling vankar
Kring staden hit och dit, förföljd af mörka tankar.
Och fast en lika sorg förtär den skönas bröst,
Det ökar mer hans qval än bådar någon tröst.
Men freden flygtar bort. En oförväntad fara
I vapen tvingar hop Boråske stridsmäns skara;
Clorin, af äran väckt, bland alla främst i dag
I spetsen visar sig med hotande behag.
Den trötte rådman Blom. omringad, öfvergifven,
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
